Ett fåtal stora aktörer inom jordbruksindustrin kontrollerar i dag 70 procent av all jordbruksmark i världen och det drabbar både livsmedelssäkerheten, miljön och de småbönder som tvingas från sin mark. Detta är en av de stora frågorna när nätverket ”Makten över maten” denna veckan anordnar en kampanjvecka med samma namn. Det är en rad organisationer som ligger bakom initiativet som anordnas för tredje året i rad.

– Konkret innebär det att många tvångsförflyttas, som när andra AP-fonden köpte mark i Brasilien av aktörer som tidigare flyttat på befolkningen med våld, berättar Rebecka Jalvemyr, kanslichef på Fian som är en av organisationerna i nätverket.

Hon påpekar att förflyttningar av människor på landsbygden också kan ske indirekt genom att skolor och sjukvård försvinner, något som pågår även i Sverige.

Rebecka Jalvemyr ser flera vägar framåt mot en mer hållbar livsmedelsförsörjning och det ena är en deklaration som i september antogs i FN:s råd för mänskliga rättigheter och berör just småbrukare och människor som bor på landsbygden. FN:s medlemsstater ska nu rösta om förslaget i generalförsamlingen, troligtvis i december.

– Om vi säger att rätten till mark och vatten är en mänsklig rättighet så är det mycket svårare för stater och företag att ta det från bönderna, säger hon.

– En annan process handlar om att komma åt den straffrihet som i dag gäller för de transnationella företag som begår brott mot mänskliga rättigheter, säger Rebecka Jalvemyr.

En arbetsgrupp inom FN:s råd för mänskliga rättigheter la fram ett förslag för en sådan internationell lagstiftning förra veckan.

– Båda processerna motarbetas av EU och USA eftersom moderländerna för de här företagen ofta ligger där, påpekar hon.