Det finns många åsikter om Kampalas utveckling. En del säger att staden är smutsig till följd av den snabbt växande mängden avfall, andra kallar staden en slum på grund av de oplanerade bosättningarna, medan ytterligare andra klagar på trafikstockningar på grund av fordon som boda boda, en slags motorcykeltaxi.
– Jag ber att en orkan ska slå till mot Kampala så att vi inte skulle ha något annat val än att organisera om staden, säger en ung student vid Seven Hills International School som tillhör en grupp som arbetar med ett projekt för att göra Kampala till en modern stad.

Amanda Ngabirano, som undervisar i stadsplanering vid Makerere-universitetet, arbetar tillsammans med de lokala myndigheterna för att göra centrala Kampala fri från bilar.
Hon håller inte med om att hela staden skulle behöva jämnas med marken utan säger att det finns möjligheter att skapa en framtid med låga koldioxidutsläpp genom exempelvis en modell för gröna städer som Global Green Growth Institute utvecklat.

Gröna städer handlar om att arbeta för långsiktigt miljöskydd, social delaktighet och ekonomisk hållbarhet.
Amanda Ngabirano säger till IPS att det fortfarande finns möjligheter att göra Ugandas stadsområden gröna.

Städerna växer

I landet sker en långsam urbanisering. Omkring 19 procent av Ugandas befolkning bor i städer. Det beräknas att 30 procent av landets nära 42 miljoner invånare kommer att bo i städer 2035.

Kampala, som är landets största stad, står inför ett antal problem – däribland tillväxten av informella bosättningar, ingrepp i våtmarker och otillräckliga system för vatten och avlopp för stadens invånare på 1,5 miljoner. Allt detta innebär påfrestningar för miljön.

Stadsplanerare och miljöaktivister konstaterar att den nuvarande inriktningen där urbaniseringen i Uganda följer linjen att ”först smutsa ned för att städa upp senare” inte är hållbar.

Regeringen har bland annat undersökt hur en strategi för grön tillväxt skulle kunna se ut. I samarbete med Global Green Growth Institute har man tagit fram en strategi för de kommande 15 åren. Den syftar till att öka tillgången till grundläggande service med 33 procent, minska behovet av infrastrukturinvesteringar med 11 procent och minska utsläppen av växthusgaser med 27 procent.

Se avfallet som en resurs

Global Green Growth Institute har tillsammans med regeringen även tagit fram en handlingsplan för hur en vanlig stad kan bli konkurrenskraftig, kompakt och samordnad. De städer som föreslås att först driva igenom åtgärder enligt handlingsplanen är huvudstaden Kampala, Gulu i norra Uganda, Mbale i den östra delen av landet, Mbarara i västra Uganda och Arua i området Västra Nilen.

– Uganda är utrustat med en rik mångfald som kräver att hållbara konsumtionsmetoder integreras i ekonomin för att säkerställa tillgången till naturresurser, säger Paul Mafabi, ansvarig för miljöfrågor vid Ugandas vatten- och miljödepartement.

– Det system för avfallshantering som används för närvarande i Kampala är vad vi kallar ”hämta upp och tippa av”. Avfallet hämtas från hushållen och lämnas på soptippar. Nu föreslår Global Green Growth Institute ett alternativ till det. Om vi ser avfallet som en resurs, och avfall är verkligen en resurs, då kan vi använda mängden avfall som genereras för att skapa 4 miljoner arbeten under de kommande 15 åren, säger Peter Okubal, som är institutets representant i Uganda.

Behövs mycket pengar

Uganda behöver mobilisera motsvarande 11 miljarder dollar de kommande 15 åren för att kunna genomföra strategin för en grön tillväxt. En del utvecklingsaktörer har ställt sig tveksamma till att regeringen ska lyckas få ihop den summan. Men Peter Okubal är inte orolig.
– EU har exempelvis avsatt 60 miljoner euro som ska användas de kommande två åren för att hjälpa regeringen i Uganda att genomföra strategin för en grön tillväxt, säger han.

Enligt Peter Okubal överväger Norge tillsammans med Sverige och andra EU-länder att finansiera insatser för en grön tillväxt i landet.
– Vi har den gröna klimatfonden, globala miljöfaciliteten och det finns andra internationella möjligheter för finansiering av en grön ekonomi. Allt detta är möjligheter som regeringen i Uganda kan använda sig av, säger Peter Okubal till IPS.

Regeringen har också planer på att satsa på busstrafik och spårvagnar i städer genom ett partnerskap mellan det privata och det offentliga eller genom finansiering av den privata sektorn.

FN:s utvecklingsorgan UNDP i Uganda tog nyligen emot motsvarande 24,1 miljoner dollar från FN:s gröna klimatfond för att restaurera landets våtmarker.