Sverigedemokraten Björn Söder förlorade striden om att få en vice talmanspost i riksdagen.
Moderaten Andreas Norlén valdes däremot med bred marginal till ny talman.
Normalt sett orsakar inte valet av vice talmän någon dramatik, de fördelas efter partiernas storlek. Enligt praxis ska posten som andre vice talman gå till det tredje största partiet, vilket är Sverigedemokraterna.
Men Vänsterpartiet, som inte kan acceptera att Björn Söder utses till vice talman igen, lanserade motkandidaten Lotta Johnsson Fornarve som även fick Socialdemokraternas och Miljöpartiets röster.
– Det är otroligt svagt, särskilt av Moderaterna. Vi släpper fram deras kandidat till talman och de släpper fram en kommunist till posten som andre vice talman. Det är svagt, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson efter att Björn Söder förlorat till Johnsson Fornarve.
Om Alliansen hade röstat för Söder i stället för att rekommendera nedlagda röster hade Söder klarat sig.
Björn Söder nominerades då i stället till posten som tredje vice talman mot Centerpartiets Kerstin Lundgren. Men han förlorade även den omröstningen.
– I valet mellan Centern och Sverigedemokraterna är valet enkelt för Socialdemokraterna, sade S gruppledare Anders Ygeman före omröstningen.
Inför omröstningen framhöll SD:s gruppledare Mattias Karlsson att när nu alla övriga talmän byts ut, så skulle Söder stå för erfarenhet och kontinuitet.
Karlsson hävdar att Björn Söder fått utstå lögner och påhopp under åren som andra vice talman och som nått anständighetens gräns.
Den gränsen är nådd nu, säger han.
Mindre dramatiskt blev det när moderaten Andreas Norlén valdes till ny talman. Det behövdes bara en valomgång eftersom han även fick stöd av Sverigedemokraterna. Norlén valdes med 203 röster mot 145 över Socialdemokraternas kandidat Åsa Lindestam. Hon valdes i stället till förste vice talman.
Fakta: Fyra ska utses
Det är partigrupperna som nominerar kandidater till talmansposterna.
Först väljs talman, därefter förste vice, sedan andre vice och slutligen tredje vice talman. Det är den så kallade ålderspresidenten, alltså ledamoten med längst tid i riksdagen, som förrättar valet.
Om enbart en kandidat är nominerad sker valet utan omröstning.
Om flera kandidater är nominerade gäller följande:
Om någon riksdagsledamot begär omröstning så sker valet med slutna sedlar. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.
Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna blir det en ny omröstning. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.
Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna sker en omröstning mellan de två kandidater som fick flest röster i den andra omröstningen. Kandidaten som får flest röster är vald.
Källa: Riksdagen
