Våra svenska VA-anläggningar står inför enorma investeringsbehov, berättar Ulf Thysell, tillförordnad vd på Svenskt Vatten.

– Våra svenska anläggningar behöver byggas om. Dels för att de börjar bli gamla, dels för att vi byggt så mycket nya hus i Sverige. Dessutom har det kommit nya krav på avlopp och rening, säger han.

Nu investeras runt 12 miljarder kronor per år i reningsverk och ledningar, men på 20 års sikt kommer det behöva vara ungefär 16,5 miljarder per år, berättar han. Det gör att priset på vattnet kommer att raka i höjden.

– Om en liter kostar fyra öre i genomsnitt nu så kommer priset att vara 8 öre exklusive inflationen om 20 år.

Fast priserna varierar förstås väldigt mycket mellan olika kommuner, förklarar han.

– Det är lika dyrt att driva en VA-anläggning av samma storlek i en liten kommun som en stor, men skillnaden är att det finns färre invånare att slå ut kostnaden på.

Men nu går det inte att väja för investeringsbehoven längre. Det har exempelvis den varma sommaren bevisat. Då hade många svenska kommuner bevattningsförbud, och medborgarna uppmanades att spara på vattnet.

– På en del håll tog vattnet slut i vattentäkterna när det var torka, men i många kommuner kunde anläggningarna inte producera tillräckligt mycket rent dricksvatten snabbt nog, förklarar han.

Så var det exempelvis i norra Stockholm, berättar Johanna Lindgren, vd för kommunalförbundet Norrvatten som förser 14 kommuner i norra Stockholms län med vatten. Där infördes aldrig ett totalt bevattningsförbud, men däremot vädjade man till kommuninvånarna att spara på vattnet på grund av kapacitetsbrist i anläggningen i somras.

– Vi tar vårt vatten från Mälaren, så tillgången till råvatten är inte något problem. Men vi märkte i våras att förbrukningen steg ovanligt mycket när det blev varmt i maj. Förbrukningen brukar alltid stiga när det blir varmt, det som var speciellt i år var att den steg så mycket och under så lång tid.

Förbrukningen har en stark koppling till utetemperaturen, förklarar hon.

– Det är bevattning, men också alla pooler som fylls.
Norrvattens anläggning behöver nu byggas ut inom några år, precis som så många andra VA-anläggningar runtom i landet.

– Vi har inte gjort några större investeringar sedan 60-talet, men det har byggts väldigt mycket nya bostäder i våra områden. Vi räknar med en befolkningstillväxt på 2 procent per år.

Då, på 60-talet, tog man i ordentligt beträffande kapaciteten, berättar hon.

– Då trodde man att det skulle behövas så mycket mer vatten. Men så har den tekniska utvecklingen gjort att behoven inte vuxit lika mycket som man trodde då, med exempelvis snålspolande toaletter. Det är inte förrän nu som det blir nödvändigt att bygga ut, säger Johanna Lindgren.

Så ser det ut på flera håll i landet. Nu kommer räkningen för alla åren utan investeringar.

– Många av våra VA-anläggningar byggdes på 60- och 70-talen, med statsbidrag som finansiering. De fick inget värde då, och är avskrivna nu. Det var också mycket billigare att bygga anläggningarna på den tiden, säger Ulf Thysell.

Alla nyinvesteringar som behövs nu blir därför till direkta kostnader, som kommunerna måste låna upp pengar för att täcka. Notan hamnar hos vattenkunderna, som kommer få betydligt högre vattennotor inom en 20-årsperiod, förklarar han.

Fast de stora behoven gör också att det uppstår flaskhalsar. I flera kommuner finns både pengar och planer redo, men dåligt med folk för att göra jobbet.

– Vi har en resursbrist för genomförandet. Det är inte så häftigt att bli VA-ingenjör, vi saknar folk med rätt kompetens i hela linjen från projektering och utbyggnad, säger Ulf Thysell.