Vi kommer inte kunna köpa en ny mobil varje halvår. Många partier vill tillfredsställa alla, men vi måste prata om den induviduella friheten på bekostnad av en framtid. Och vi måste attackera de väldigt rika på något sätt, även om det är obekvämt.”

Det säger Max Koch, forskare i sociologi vid socialhögskolan på Lunds Universitet, samt en av huvudtalarna och arrangörerna till den internationella Degrowth-konferensen som var i Malmö i slutet av augusti. Max har forskat på området hållbar välfärd i många år, men har de senaste fyra åren tittat på kopplingen mellan nerväxt, hållbarhet och välfärd och är aktuell med boken Postgrowth and wellbeing, challenges to sustainable welfare ihop med Milena Buchs.

– Vi behöver drastiskt minska vår energianvändning och vårt resursuttag. Detta gäller både på samhällsnivå och på individuell nivå. För att göra detta behöver vi ifrågasätta många föreställningar vi har, allt ifrån våra olika önskningar och påhittade ”behov” till svåra moraliska diskussioner, såsom förväntningen på hur länge vi kan leva och hur mycket förlängningen av ett liv får kosta, säger Max.

Problematiskt ord

Nerväxt ses ibland som ett problematiskt ord, då det förutsätter att ekonomin blir mindre och att många kommer få ett mindre materiellt välstånd. Och visserligen finns det många av nerväxt-förespråkarna som tror att vi kommer få det betydligt sämre materiellt, men det finns saker som kommer att växa även i ett nerväxt-samhälle. Och kanske är det de saker som kommer skapa ett bättre samhälle för en större mängd människor.

Max Koch har bott i Sverige i tio år, men härstammar från Tyskland.
– På grund av min landsmans framfarter tvingades vi efter andra världskriget att bygga upp ett välfärdsamhälle, säger Max.

Efter kriget följde en hög efterfrågan på massproducerade varor. Det ledde till höga vinster för företag och ökade löner som i sin tur ledde till ett bygge av välfärden. Och för första gången infördes ersättning så att även sjuka, studerande, barn och gamla kunde få pengar, berättar Max.

Tillväxtbegreppet

Men i dag är tillväxtbergreppet problematiskt. Det är inte längre kopplat till reella pengar eller arbete och är starkt kopplat till en överkonsumtion som tär på jordens resurser och biofysiska gränser. Därav myntades det kända begreppet ”det går inte att ha evig tillväxt på en ändlig planet”.

Nerväxt-rörelsen har växt som en reaktion mot detta. När Tim Jackssons bok Välfärd utan tillväxt kom för några år sedan slog den ner som en bomb och ledde till stor samhällsdiskussion. Men rörelsen har haft svårt att tydligt kunna visa på alternativ till den rådande modellen och hur en alternativ ekonomi praktiskt skulle kunna fungera.

Glädje och diskussionslusta

Vid Malmökonferensen deltog många unga med stort engagemang. Hela eventet osade av ny energi, glädje och diskussionslusta. Den stora skiljelinjen på konferensen stod mellan dem som har en mer anarkistisk hållning, som anser att staten inte kan lösa dessa problem, och dem som snarare anser att en stark stat är absolut nödvändig.

Max tror att staten har en nyckelroll, men att den behöver kompletteras med mycket underifrånperspektiv och medborgardialoger, för att fortsätta vara demokratisk.
– Många av de institutioner och välfärdssystem som vi har i dag är väldigt tätt kopplade till tillväxt och vi skulle behöva förändra dessa instututioner samtidigt. Vi har historiskt sett inga exempel på hur detta har skett på demokratiskt sätt så det är ett stort steg. Jag är övertygad om att vi måste försöka, men det kommer inte bli lätt. Vi kan inte fortsätta ha tillväxt som vår överordnade prioritet i samhället.

Jag frågar Max om exempel på hur en politik för nerväxt skulle kunna se ut och han nämner några konkreta förslag.
– Det pratas mycket om basinkomst i dag, men jag skulle vilja slå ett slag för maxinkomst som ett sätt att få bort ojämlikhet och minska miljöpåverkan, säger Max.

Han, liksom flera andra, tror att vi behöver titta mer på ”tillräcklighet” som begrepp och undersöka vad som är tillräckligt för att klara människors basbehov. Mycket av det som inte är nödvändigt, utan bara ”wants”, är det som vi behöver komma åt.
– Vi kanske behöver titta på en ”max tillfredsställelsenivå”. Hur många kalorier behöver vi exempelvis? Hur mycket el behöver ett hushåll för att klara sig? Allt över det kan i princip beskattas eller begränsas.

Maxinkomst

Max menar att en maxinkomst skulle göra mycket åt den kapitalistiska tillväxten och ge pengar till att möta behoven hos de människor som i dag inte får sina basbehov tillfredsställda.
– Man får inte glömma att många människor lider i nuläget. Antalet människor på olika typer av droger växer, det är mycket stress och tävling på arbetsmarknaden. Det finns många möjligheter att förbättra saker och ting.

– Högern och extremhögern har alltid enkla lösningar: de säger att vi ska ”skicka bort problemen”. De försöker skapa ett slags nationellt folkhem och det är en del av attraktionen hos dem, säger Max.

Börja formulera alternativ

Visst kan det bli svårt att genomföra dessa förslag, menar Max. Det är många kapitalistiska intressen som tjänar på det nuvarande systemet.
– Det finns en idé om att vi får det vi förtjänar i samhället. Men vi diskuterar inte ens det faktum att vi inte har en arvsskatt längre i Sverige. Arvsskatt är en av de viktigaste skatter som vi har för att fördela resurser. Om du är född rik kan du vara del av problemet utan att någonsin behöva tänka på det, aldrig behöva arbeta eller delta i samhället.

Nu är en bra tidpunkt att börja formulera alternativ, menar Max.
– Vi är mitt inne i en kris som startade med finanskrisen 2008 och som fortsätter med miljökrisen. Vi kommer troligtvis inte heller riktigt ”återhämta” oss till de nivåer inom ekonomin som vi haft förut, det säger många ledande ekonomer, menar Max.

Men Max menar också att vi behöver skala upp de små exempel som finns. Det finns en del lokala initiativ där man prövar en småskalig ekonomi, men det behöver skalas upp till nationell eller global nivå.
– Vi kommer behöva några globala avtal, exempelvis för fossila bränslen. Typ som klimatavtalen, men mycket mer tvingande.

Inge Röpke, forskare i ekologisk ekonomi är inne på ungefär samma saker som Max. Hon menar att vi behöver en ny ekonomi för att uppnå en radikal förändring mot hållbarhet. Och där behövs såväl konstruktiva projekt som alla människor som jobbar med permakultur, zero waste och så vidare, men samtidigt behövs kritik och förändring av rådande system.
– Vi skulle ha varit redo 2008 när finanskrisen drabbade oss, för det är i kriser man har chans till förändring, säger Inge och tillägger: håll er redo!

Nödvändigt och onödigt

Enligt Inge är det viktigt att den nya ekonomin förstår betydelsen av energi och att vi behöver fånga in mer energi än vi gör av med. Det är fundamentet.
– Det är svårt att hitta alternativ till fossil energi som är lika effektiv. Det är också naivt att tro att vi skulle kunna gå tillbaka till ”hur det var förr”. Vi är alldeles för många människor på jorden i dag.

Inge tycker, precis som Max, att vi behöver titta på vad som är nödvändigheter och vad som är onödigt.
– Det är ingen mänsklig rättighet att flyga, säger hon i sitt tal på konferensen och får ovationer och applåder.

En liknande kommentar fäller författaren och aktivisten Andreas Malm senare på kvällen under en paneldiskussion. Han vill förbjuda inrikesflyg, och möts av många applåder. Under kvällen märks tydligt de olika ståndpunkterna där anarkismen möter motstånd från förespråkarna för en stark stat, till exempel Andreas Malm. Han säger att det är djupt problematiskt att anarkisterna uppmuntrar till att inte rösta i valet:
– Det gör en enorm skillnad om det är SD som sitter vid makten, eller något annat, säger han.

Och det stundande valet genomsynar konferensen såklart. Det finns en stor oro för vad som kommer hända om Sverigedemokraterna får stor makt. Vad kommer hända med möjligheterna för diskussioner om nerväxt?
– Vi går till ett val där du har en del människor som säger ”Sverige först! Vi tar hand om våra gränser och ger jobb till dem som finns här.” Men i dessa tider kan också alternativa rörelser, såsom nerväxt, ta fart. Men vi behöver prata på ett mindre akademiskt sätt så vi når ut till människor med dessa idéer, tror Max Koch. Samtidigt räds han för att det allra värsta kommer hända om Sverigedemokraterna kommer till makten och att det leder till massdeportationer och stora nedskärningar i det sociala välfärdssystemet.

Arbeta mer fysiskt

Jag frågar Max om digitaliseringen är ett hot eller en möjlighet för nerväxt. Han tror att den är en möjlighet, men att det inte alltid är säkert att den behövs.
– Det går åt mycket energi till att driva alla maskiner. Mänskligt arbete kan visa sig vara bättre. Det kan innebära att vi människor kommer behöver arbeta mycket mer fysiskt, odla lokal mat etcetera. Så en nerväxt behöver inte betyda att vi jobbar mindre framöver.

– Vi måste på ett demokratiskt sätt prata om hur mycket digitalisering vi vill ha, inte bara på företagens villkor, där det används för att öka vinster och förbättra konkurenskraft.

Konkreta förslag

En ökad medborgardialog, ett bredare samtal om nerväxt med konkreta förslag och en förändrad syn på vad som är mänskliga rättigheter och behov. Samt en modigare stat som vågar ta stora beslut. Så sammanfattar jag konferensen för min del.

Men diskussionen fortsätter, redan denna vecka hölls ytterligare en nerväxt konferens i Mexiko och om en vecka hålls en i Bryssel. Så håll örat mot marken för vi kommer definitivt höra mer från rörelsen framöver.

Från European Social Forums till Degrowth-konferenser Det är i år 10 år sedan European Social forum var i Malmö. Många personer och samtal är de samma i dag, även om fokus i dag ligger på de ekonomiska systemen och hållbarhetsfrågor snarare än sociala frågor. Och det har kommit en ny generation med ny energi.
– Vi har haft ungefär 800 besökare, säger Helena Hedström, som är en av de pressansvariga för konferensen Degrowth – dialougues in turbulent times, som gick av stapeln 21-25 augusti i Folkets park och ABF:s lokaler i Malmö.

Hon menar att degrowth-trenden växt mycket de senaste tio åren och säger att det bara i år är tre stycken internationella konferenser.