DEBATT Sommarens bränder och torka har satt fokus på klimatet. Trots det verkar inte svenska politiker förstå att en ökad och nödvändig satsning på klimatomställning är ett viktig bidrag till allmän säkerhet och jobbskapande. Tvingade att ge besked inför riksdagsvalet i september föreslog riksdagspartierna allt mellan futtiga 7 till 14 miljarder kronor i klimatåtgärder.

Detta är mycket mindre än EU-avgiften på 40 miljarder kronor per år, en avgift som förväntas öka med 15 miljarder kronor. Riksdagspartiernas åtgärder kan också ställas i relation till försvarskostnaderna som uppgår till cirka 40 miljarder år, och som förväntas öka till 80 miljarder kronor, som en del av EU:s militära Pesco-avtal som regeringen under stort hemlighetsmakeri undertecknade i december. Det finns också pengar på nära håll hos det bankkapital, som i praktiken styr EUs och Sveriges politik. De fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank gjorde 106 miljarder kronor i vinst 2017, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor sedan 2016 och 70 miljarder kronor delades ut till aktieägarna.

Utsikterna att världens länder ska kunna uppnå det frivilliga Parisavtalet att temperaturstegringen ska stanna under 2 grader (helst 1,5 grader) blir alltmer avlägset. Det sägs ibland att Sverige måste vara med i EU för klimatet och miljöns skull, men EUs allomfattande åtstramningspolitik kan inte lösa klimatproblemet. Det positiva är att allt fler inser att det krävs radikala förändringar i samhället för att koldioxid- och metanutsläpp inte skall ta kål på mänskligheten.