”De brott som begåtts i Rakhinestaten påminner i sin natur och omfattning om liknande fall som konstaterats haft folkmordsintentioner”, skriver FN-utredarna som haft såväl vittnesmål som satellitbilder till hjälp under arbetet med rapporten.

Rapporten anser att Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag (ICC) bör inleda en utredning för att gå till botten med folkmordsanklagelserna och huruvida det är möjligt att ställa Myanmars ledande militära skikt inför rätta.

En rättegång med svarande potentater från militärregimen har i dagsläget lång väg att vandra från ord till handling: Myanmar har inte godkänt domstolen i Haag som legitim och därtill sitter landets nära bundsförvant Kina med i FN:s säkerhetsråd.

Regeringen i Peking har stora ekonomiska intressen i de regioner varifrån rohingyas har fördrivits, och därför är det troligt att Kina kommer att lägga in veto mot en eventuell rättsprocess mot Myanmars politiskt ansvariga för de dokumenterade övergrepp, fördrivningar och mord som skett i den dominerande buddistiska nationen. Men fortsatt kaos och politisk osäkerhet i Myanmar är heller ingen optimal eller hållbar situation för Kina, menar frilansjournalisten och Myanmarkännaren Mark Inkey:

– Den kinesiska regeringen är i behov av fred i norra Myanmar för att hålla sina infrastrukturprojekt vid liv, skriver han i japanska The Diplomat.

Över en halv miljon rohingyas har hittills flytt över gränsen till Bangladesh samtidigt som nobelfredspristagaren Aung San Suu Kyi bestämt hävdat att Myanmars militär endast besvarar attacker utförda av ”terrorister”. Myanmars-regeringens egen utredning i Rakhinestaten rentvådde militären från alla anklagelser om övergrepp, en utredning som kritiker kallar ”löjeväckande”:

”Suu Kyi har varken använt sin de facto-position som regeringschef eller sin moraliska auktoritet för att stävja eller förhindra utvecklingen i Rakhinestaten”, summerar FN i sin senaste rapport.