Låt dig inte luras och tro att lite alkohol är bra för hälsan. Visserligen verkar det finnas en mindre skyddseffekt för hjärtsjukdomar, men de negativa effekterna är många gånger fler. Exempelvis ökar risken för cancer påtagligt. Även vid små mängder.
Med hjälp av knappt 1 300 vetenskapliga studier har forskare vid bland annat University of Washington i USA och King’s College London analyserat alkoholkonsumtionen och dess effekter på hälsan mellan 1990 och 2016 i 195 länder.
Kartläggningen, som nu presenteras i The Lancet, visar bland annat att man får leta med ljus och lykta för att hitta en nykterist i Danmark. För där dricker hela 97,1 procent av den manliga befolkningen alkohol och 95,3 procent av den kvinnliga. Det är högst förekomst i hela världen. Norge kommer på andra plats, med en förekomst av 94,3 respektive 91,4 procent ”icke-nykterister”. I Sverige är motsvarande siffror 87 respektive 86 procent. Lägst för respektive kön hamnar länderna Pakistan, där bara 0,8 procent av männen nyttjar alkohol, och Bangladesh (0,3 procent av kvinnorna).
Därmed inte sagt att danskarna dricker mest. För det gör männen i Rumänien och kvinnorna i Ukraina, som i genomsnitt petar i sig 8,2 respektive 4,2 drinkar varje dag, där varje drink motsvarar 10 gram ren alkohol, vilket i sin tur kan likställas med ett litet glas rött vin eller en burk starköl.
Effekterna på hälsan är påtaglig, konstaterar forskarna. Varje år dör 2,8 miljoner människor till följd av alkohol och alkohol är den sjunde ledande riskfaktorn för sjukdom och död världen över. För personer mellan 15 och 49 år är alkohol den ledande riskfaktorn att dö i förtid.
I höginkomstländer, som Sverige, utgörs risken för att dö i förtid framför allt av olika typer av cancer. Sedan tidigare vet man nämligen att det finns ett ganska starkt samband mellan cancer och alkohol, även vid förhållandevis små mängder. Exempelvis ökar alkohol risken för cancer i både lever, matstrupe och mage-tarm. 27 procent av den alkoholrelaterade dödligheten bland kvinnor och 19 procent bland männen utgörs av cancer, skriver forskarna.
Ett ljus i mörkret är att forskarna såg en liten, men signifikant, skyddseffekt för hjärt-kärlsjukdom, samt möjligen även för diabetes. Men sammantaget, skriver forskarna, var riskerna väsentligt större än skyddseffekterna och att dessa ökar i takt med den mängd alkohol som konsumeras varje dag. Forskarna drar därför slutsatsen att det inte finns någon ”säker gräns” för hur mycket man kan dricka varje dag utan att det är skadligt. Ju mindre, desto bättre – kort sagt.
”Alkohol är ett kolossalt hälsoproblem, globalt sett. De positiva effekter som finns vid mindre mängder uppvägs av andra hälsorisker, inklusive cancer. Det finns ett starkt stöd för de riktlinjer som slår fast att det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion”, skriver Robyn Burton vid King’s College London i en kommentar.
Fakta: Giftiga restprodukter
Alkohol, eller etanol, är ett kemiskt ämne som finns i öl, vin, cider, alkoläsk och spritdrycker.
Så fort alkoholen kommit in börjar kroppen bryta ner och utsöndra den. På en timme förbränner människokroppen i genomsnitt cirka 0,1 gram ren alkohol per kilo kroppsvikt, vilket motsvarar ungefär 0,15 promille. Ju högre kroppsvikt, desto mer alkohol bryts ner per timme. Att få alkoholen att försvinna snabbare ur kroppen, exempelvis genom att bada bastu eller dricka stora mängder vatten, fungerar inte. När alkoholen bryts ner bildas bland annat det giftiga ämnet acetaldehyd som kan skada arvsmassan.
Källa: Nationalencyklopedin
