Nästefter klimatförändringarna anses kemikalier och förlusten av biologisk mångfald som de allvarligaste miljöproblemen hos väljarna. Men åtgärderna som föreslås för att råda bot på dessa problem har hamnat i skymundan. Syre fortsätter att syna de bortglömda valfrågorna.
Efter årets rekordsommar har klimatförändringarna klättrat ordentligt i valdebatten. Men även om detta är det miljöproblem som lyfts fram som absolut viktigast att arbeta med av riksdagskandidaterna, så vill medborgarna se fokus på fler miljöfrågor. De prioriterar också kemikalier, luftföroreningar och förlusten av biologisk mångfald. Det visar i en undersökning från miljöintitutet IVL, som ställt samma fråga till ett urval av medborgarna och toppkandidaterna hos partierna.
Lägesbeskrivningen av dessa problem skiljer sig åt mellan partierna. Medan Socialdemokraternas Åsa Westlund vill se fler styrmedel på områdena anser Sverigedemokraternas Martin Kinnunen att läget är relativt gott.
– Vi behöver absolut arbeta mer på flera fronter för att stärka insatserna, säger Åsa Westlund.
– Jag menar att vi till största del har ett bra och strikt regelverk som det är, säger Martin Kinnunen.
Kemikaliepolitiken samordnas till stor del inom EU och ambitionen är att regelverket ska vara detsamma i unionen. Men vissa medlemsländer går före och trycker på. Kemikaliepolitiken samordnas till stor del inom EU och ambitionen är att regelverket ska vara detsamma i unionen. Men vissa medlemsländer går före och trycker på.
Kemikalieinspektionen kritiserade Alliansregeringen för att ha klivit tillbaka på den fronten. Enligt samma myndighet har nuvarande regering åter tagit strid i EU för att skärpa lagstiftningen.
Bland de förslag som just nu ligger på regeringens bord finns ett som vill begränsa utsläppen av farliga ämnen från byggprodukter. Men där har regeringen inte gått vidare än. Det är ”inte helt lätt” att få igenom nationell lagstiftning, bland annat då den kan anses vara handelshindrande på den inre marknaden i unionen.
– Därför tar beslut om att gå före ofta lång tid, särskilt om det är oklart hur en sådan lagstiftning bäst utformas. Men den S-ledda regeringen har valt att gå före EU när det gäller till exempel förbud mot bisfenol A vid renovering av vattenledningar och mikroplast i vissa produkter. Vi socialdemokrater vill göra det också i andra frågor där vi upplever att det inte är möjligt att komma fram inom EU, säger Åsa Westlund.
Ett annat förslag på regeringens bord är det som föreslås göra om bekämpningsmedelsreglerna. Här ser dock förslaget ut att bakas om efter valet, enligt uppgift från S, för att tydligare leda till högre skatt på högre miljöpåverkan. SD förespråkar också att skatten ska få en annan inriktning.
– I flera fall i Sverige har lantbrukaren inget annat val än att just använda en sorts växtskyddsmedel, och då får inte rådande skatt någon miljöstyrande effekt. Vi vill hellre se att skatten ska styra i de fall där det finns något bättre alternativ, säger Martin Kinnunen.
Sverigedemokraterna vill göra det enklare att godkänna fler bekämpningsmedel ska godkännas i Sverige, samt arbeta för att godkännanden på EU-nivå också ska gälla på den svenska marknaden. Ändå pekar Sverigedemokraternas riksdagskandidater ut kemikalier som det näst allvarligaste miljöproblemet.
– Då skulle jag snarast säga att de har fel. Vi anser att vi inte har ett problem kring för stor kemikaliespridning, säger Martin Kinnunen.
Insatserna för att stärka den biologiska mångfalden, framför allt på skogsområdet, skiljer sig också åt mellan partierna. Alliansen går till val på att satsa på det bytesprogram som drivits genom att statliga Sveaskog ersätter skogsägare med annan skog om det upptäcks viktiga naturtyper. De är tillsammans med SD kritiska till den budgetsatsningen som nuvarande regering genomfört för att skydda mer skog.
– Men det räcker inte bara med utbytesprogram. Vi måste också se till att det finns pengar för att ersätta skogsägarna, säger Åsa Westlund (S).
Hos Miljöpartiet prioriteras även fler skogsvårdsåtgärder. Utöver att utöka naturskyddsbudgeten ytterligare vill de skärpa kraven i offentlig upphandling, samt styra mer mot hyggesfritt skogsbruk. Alliansen förespråkar istället att äganderätten ska stärkas, bland annat gentemot artskyddsförordningen, som i enskilda fall har lett till att skogsägares mark omhändertagits utan ersättning när viktiga nyckelbiotoper upptäckts.
– I dag är det nästan så att markägaren inte vill veta mer om tillståndet i sin skog, då det kan leda till att den tas ifrån dem. Vi behöver se på nya ersättningsmodeller och utveckla systemet med markbyte med statligt ägd skog för att få till en långsiktig lösning på denna problematik, säger Lars Tysklind hos Liberalerna.
