Startsida - Nyheter

Glöd · Debatt

Regleringar minskar utsläppen – inte ekonomisk tillväxt

Anders Wiklund/TT | Ekonomisk tillväxt ökar utsläppen snarare än minskar dem, tvärtemot vad borgerliga debattörer gärna hävdar, skriver Klas Sivén (MP).

DEBATT. Borgerlig signalpolitik är ett hot för klimatet och hot för framtiden. För att rädda planeten krävs en seriös, evidensbaserad klimatpolitik utan att vara fast i ekonomismens gamla hjulspår. Det är en oseriös och verklighetsfrånvänd borgerlighet som i riksdagen motionerar att minskning av växthusgasutsläpp förenas med tillväxt. Alliansens motion 2016/17:2670 samt Moderaternas motion 2016/17:3167 bifölls under samma omröstning i riksdagen som Klimatlagen klubbades. Motionerna innebär att riksdagen tillkännager till regeringen att minskade växthusgasutsläpp endast är eftersträvansvärt under förutsättningen av att det sker i samband med ökad ekonomisk tillväxt. Således är den ekonomiska tillväxten att föredra framför effektiv klimatpolitik.

Det kan tänkas rimligt att ovannämnda tillkännagivande är något positivt eftersom det är i princip vedertaget att ökad storlek av ekonomin är något positivt. Ur aspekten av det kan innebära mer i arbete, mer pengar i statskassan och ökat reformutrymme. Något som hade kunnat användas till reformer för klimatet. Tyvärr är det ovetenskaplig, verklighetsfrånvänd, signalpolitik som är talande för borgerlighetens kortsiktighet och bristande solidaritet med planet och kommande generationer.

Enligt företrädare för alliansen kommer växthusgasutsläppen minska tack vare NET, Negative Emission Technology, –vilket inte existerar idag men som kommer uppfinnas till följd av växande ekonomi och behovet av minskade utsläpp. Det vill säga: ökad tillväxt leder till minskade utsläpp. Det är antingen feltänk från alliansen eller rent ut sagt lögn.

Många klimatforskare, däribland Johan Rockström och Kevin Anderson menar på att ökad ekonomisk tillväxt leder till ökade växthusgasutsläpp, inte minskade. Även inom statsvetenskapen finns det forskning som visar på det robusta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp.

Enligt en avhandling från Göteborgs Universitet av Ole Martin Lægreid är sambandet synnerligen robust och utsläpp impliceras av ekonomisk tillväxt. Vad som minskar utsläpp är inte ekonomisk tillväxt utan utsläppsreglering.
Men hur är det då med den nittonprocentiga utsläppsminskning som skedde 2006-2014 samtidigt som Sverige upplevde ekonomisk tillväxt? Forskning visar att utsläppsminskningen dels orsakades av börskrascherna i mitten av 00-talet, vilket resulterade i att produktionen från industrierna minskade, vilket i sin tur innebar minskade utsläpp. Samt att utsläpp från konsumtion sällan bokförs i Sverige, eftersom mycket av vad som konsumeras är producerat i exempelvis Kina.

En rapport från Naturskyddsföreningen menar att utsläpp från konsumtion är jämnstora med utsläpp från inhemsk produktion. Således skulle ökad tillväxt till följd av ökad konsumtion innebära ökade utsläpp. Och minskade inhemska utsläpp tillsammans med ökad tillväxt till följd av konsumtionsökning skulle innebära falsk bokföring.

Det vill säga: minskning av inhemsk produktion leder till minskade inhemska utsläpp. Samtidigt som konsumtionsökning av produkter producerade utomlands leder till ökade utsläpp utan att det bokförs i Sverige. Detta innebär att det inte går att tala om frikopplad ekonomi. Vad det går att tala om är oansvarig klimatpolitik, och oansvarig hantering av ekonomin.

Att ta klimathotet på allvar är att driva politik som gör skillnad. Som inte är fast i en dogmatisk besatthet av ständigt växande linjär ekonomi. Då krävs det breda skattereformer med grön skatteväxling som grund. För att gå från det linjära till det cirkulära. För att prioritera ekologins intressen över ekonomins intressen. Eftersom endast genom att prioritera de ekologiska intressena kan vi prioritera de ekonomiska, inte vice versa.

Valet den 9 september handlar om just detta. Seriös klimatpolitik tillsammans med seriös ekonomisk politik, eller oseriös verklighetsfrånvänd signalpolitik. Det är dags för en grön ekonomisk politik för att rädda klimatet och uppfylla parisavtalet nu. Klimatet kan inte vänta.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV