Är det endast effektiv fattigdomsbekämpning som bör vara målet med en basinkomst eller ser vi det som en reform för att förändra samhället i grunden? Borde basinkomströrelsen bli mer visionär eller bör fokus ligga på att få till en bättre grundtrygghet med i övrigt så små förändringar som möjligt? Basinkomst kommer i många politiska färger och former. Att det skulle göra livet lite bättre och lättare för de ekonomiskt fattigaste är de flesta överens om. Men utöver det hävdar även en hel del anhängare att det inte skulle bli så stor skillnad. I stort skulle vi arbeta lika mycket, ja till och med mer, hävdar en del, eftersom den så kallade fattigdomsfällan skulle försvinna och folks kreativitet skulle släppas loss. Därmed skulle vi även fortsätta konsumera mer och mer. Staten skulle få in lika mycket eller mer skatteintäkter på arbete. Och så vidare. Men är det endast effektiv fattigdomsbekämpning som bör vara målet med en basinkomst eller ser vi det som en reform för att förändra samhället i grunden? Borde basinkomströrelsen bli mer visionär i sina idéer eller bör fokus ligga på att få till något slags bättre grundtrygghet med i övrigt så små förändringar som möjligt i samhället?

Medverkande: Lennart Fernström, chefredaktör på tidningen Syre, moderator. Hannah Lemoine, krönikör i Syre och basinkomstaktivist, Annika Lillemets, riksdagsledamot för Miljöpartiet, som lagt flera motioner om basinkomst, Andreas Bergh, nationalekonom och samhällsdebattör.