Gilsa Martin, som för tredje gången har blivit vald till chef för bostadsområdet Morada do Salitre, och Marinalva Rodrigues, nyvald chef i området Praia do Rodeadouro, har lovat att kämpa tillsammans för att rädda det projekt som deras bostadsområden ingår i.

Solel gav pengar

Tusen fattiga familjer bor i de två bostadsområdena. En tid slapp de betala hyra och kunde använda pengarna till mat istället. Förutom att de hade subventionerade bostäder fick de inkomster från försäljning av el.

På hustaken byggdes 9 144 solpaneler med kapacitet att ge 2,1 MW, vilket räcker till 3 600 bostäder med låg konsumtion och ger ett stort överskott.

Det gav varje invånare i genomsnitt 49,70 reais (som då motsvarade cirka 18 US-dollar) mellan februari 2014 och oktober 2016, enligt uppgifter från den statliga banken som stöder socialpolitik som finansieras av Energi- och inkomstgenereringsprojektet.

För de flesta familjerna räckte pengarna till de månatliga avbetalningarna på bostadslånen, som de fick genom regeringens bostadsprogram för fattiga familjer – Mitt hus, mitt liv.

Sammanhållning

De två bostadsområdena bildar en by som ännu inte har fått något namn, 14 kilometer från staden Juazeiro i delstaten Bahia, vid San Francisco-flodens strand. I staden, som har 220 000 invånare, odlas och exporteras mycket frukt. Staden får mycket solljus, vilket är bra när man vill ha solenergi. Solenergiprojektet finansierade byggandet av två samhällscentrum, data- och fotbollskurser, sjukvård och tandvård.

– Det var ett underbart projekt, viktigt för samhället, säger Gilsa Martins. Myndigheterna gjorde ingenting, vi gjorde allt på egen hand. Vi planterade träd och städade gatorna, byggde busshållplatser och fartgupp och tog hand om säkerheten.

Allt detta gav jobb till människor i områdena, förklarar hon.

Det viktigaste med projektet var kanske att det främjade sammanhållningen, vilket var ett av de ursprungliga målen. Ett annat mål var att ge familjerna inkomster, enligt CEF, vars samhälls- och miljöfond donerade tre miljoner dollar och därmed gjorde projektet möjligt.

Sammanhållningen är ofta dålig i Mitt hus, mitt liv-områdena. De byggs vanligen långt från städerna, långt från service och jobb, och det gör att kriminalitet och narkotikahandel dras dit. För att hitta ett sätt att motverka en sådan utveckling startade man pilotprojektet i Juazeiro. Om det gick bra skulle man upprepa det i andra bostadsområden för fattiga.

Omöjligt att följa reglerna

Men i oktober 2016 avbröts projektet. Aneel, det brasilianska elverket hävdade att det inte följde reglerna för elproduktion av konsumenter. I oktober 2013 fick projektet undantag från reglerna och fick tillstånd att producera och sälja el i tre år. Sedan skulle det ”harmoniseras med reglerna” enligt ett uttalande av Aneel.

Solenergiprojektet baseras nämligen på att försäljningen av el ska ge inkomster, vilket inte är tillåtet när det gäller konsumentproducerad el i kategorin ”distribuerad miniproduktion”. Man får bara producera den el man själv konsumerar och sedan släppa ut överskottsenergin i elnätet.

Brasil Solair, företaget som har utformat och genomfört projektet, försökte få ett förlängt undantag från reglerna. För bostadsområdena Morada do Salitre och Praia do Rodeadouro är det svårt, om inte omöjligt, att följa reglerna. De kan producera 3,6 gånger så mycket el som de 1 000 hushållen konsumerar.

Att följa reglerna skulle kräva stora investeringar eftersom den gemensamma elproduktionen måste delas upp per hushåll. Dessutom behövs elmätare för att se vars och ens användning och produktion.

Aneel säger att de sedan 2016 tillåter ”delad produktion” för till exempel kooperativ och ”initiativ av multianvändarenheter”. Juazeiro-projektet skulle passa in i den andra av dessa kategorier, om de bara inte genererade ett överskott.

”Projektet är mitt liv”

Meningen var att elförsäljningen skulle bekosta samhällsprojektet, men hur det nu ska lösas vet ingen. 30 procent av energin från solpanelerna gick till byn och användes till yrkesutbildning och service. 60 procent delades lika mellan de 1 000 familjerna och 10 procent användes för underhåll av solpanelerna.

Nu försöker de två administratörerna tillsammans med David Lima, tidigare ledare för de hemlösas rörelse i norra Bahia och rådgivare till flera politiker och rådgivare, lösa problemen och starta om projektet igen.
– Vi vill ha tillbaka projektet som hjälper 1 000 familjer. Det gav varje familj en inkomst varje månad – fast de fick 124 reais (då motsvarande 52 US-dollar) i början och bara sex reais i slutet, säger Lima.

– Projektet fastnade i den brasilianska byråkratin, säger Julio Martínez, som är chilenare men har bott i Chile sedan 1980-talet, och har arbetat med projektet som utvecklingschef på Brasil Solair.

Projektets mest entusiastiska deltagare är nog Lucineide da Silva, en åttabarnsmamma som var hemmafru tills hon var 40 år. Då blev hon den ledande installatören av solpaneler på byns hustak.
– Jag blev förälskad i projektet, det är mitt liv, säger hon, och tillägger att hon hoppas att det startas om.