”Det bästa skulle vara om alla blev veganer”

I slutet av maj kom den största analysen hittills av jordbrukets påverkan på miljön, enligt tidningen the Guardian. I rapporten Minska livsmedlets miljöpåverkan genom producenter och konsumenter, som är publicerad i tidskriften Science, har ett internationellt forskarteam tagit reda på hur stor skada jordbruket orsakar runt om i världen.

Slutsatsen är att det bästa skulle vara om alla blev veganer: ”En vegansk kost är förmodligen det enskilt mest effektiva sättet att minska din påverkan på planeten jorden, inte bara när det gäller växthusgaser, utan också försurning, övergödning, markanvändning och vattenanvändning”, säger Joseph Poore vid University of Oxford i Storbritannien som ledde forskningen till The Guardian.

Att utesluta animaliska produkter i kosten är mycket mer effektivt än att skära ner på flygandet eller att köpa en elbil, eftersom dessa bara minskar utsläppen av växthusgaser, menar Poore. Studien visar också att till och med det mest miljövänligt producerade köttet är värre än de minst miljövänligt odlade grönsakerna.

Slutsatsen att en vegansk kost är den bästa ur miljöhänsyn drar även svenska forskare. Fredrik Hedenus, docent i energi och miljö vid Chalmers har tillsammans med andra forskare undersökt hur man kan minska klimatpåverkan från energi och mat.

Minska med en fjärdedel

Deras forskning visar att vi med dagens matvanor släpper ut 1,8 ton växthusgaser per person och år. Skulle vi alla bli veganer skulle utsläppen från mat minska till nära en fjärdedel, 500 kilo per person och år. Med en lakto-ovo-vegetarisk diet (som inkluderar mejeriprodukter och ägg), skulle växthusgasutsläppen landa på 1,2 ton per person och år.

– Den stora effekten är om man släpper nötköttet och mejeriprodukterna. Gör du det kan du egentligen ha kvar framför allt kycklingköttet och fortfarande halvera utsläppen från din kost, säger Fredrik Hedenus.

En del förknippar fortfarande veganism med något radikalt. Samtidigt har medvetenheten kring animalieproduktionens baksidor ökat. 2017 kom fem internationella dokumentärer om veganism. I SVT:s satsning Köttets lustar kunde svenskarna på bästa sändningstid följa Henrik Schyffert när han skaffade grisar som husdjur och provade på att leva som vegan under en månad. Marknaden för vegoprodukter i Sverige har ökat med 30 procent på tre år och år 2017 minskade den svenska konsumtionen av kött med 2,6 procent, den största minskningen sedan 1990 enligt Jordbruksverket.

Trots detta är animaliekonsumtionen i Sverige fortfarande alldeles för hög ur klimatsynpunkt. År 2015 hade köttkonsumtionen i Sverige ökat med 73 procent jämfört med 1960. Svenskarnas köttvanor har tagits upp i utredningar från Jordbruksverket och Naturvårdsverket, och i förslagen står det att det behövs politiska styrmedel för att förmå oss att äta mindre kött.

I rapporten ”Köttkonsumtionens klimatpåverkan” från 2011 pekade Naturvårdsverket ut flera styrmedel som kan minska köttkonsumtionen: Bonus Malus (ekonomiska styrmedel där de mer miljöanpassade alternativen inom en produktgrupp subventioneras av de mer miljöstörande produktalternativen), differentierad moms, punktskatt, tullar på klimatsämre kött och andra informationsverktyg.

Klimatskatt på mat

Men ingen av dessa har genomförts. Enligt Karl-Anders Stigzelius på Naturvårdsverket är de förslag som diskuteras i rapporten vare sig mer eller mindre aktuella (i bemärkelsen nära förestående) nu som då. Han hänvisar däremot till ett pågående forskningsprojekt på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU om hur en klimatskatt på mat skulle kunna utformas och vilka konsekvenser den skulle kunna få på utsläpp, hushåll och svenska jordbruksföretag.

– Projektet förväntas pågå ytterligare ett eller två år, därför är det för tidigt att svara på frågan om hur en eventuell skatt skulle kunna se ut och vilka effekter den får, säger han.

Fredrik Hedenus tycker att det vore en bra idé att göra köttet lite dyrare.

– Om vi skulle införa en skatt på kött motsvarande den i transportsektorn, vilket vore rimligt, skulle nötköttet bli ungefär 30 kronor dyrare per kilo. Då skulle konsumtionen av nötkött minska med 15 procent.

Ta bort skolmjölksstödet

En annan åtgärd som skulle kunna minska växthusgasutsläppen från mat, enligt Hedenus, är att ta bort skolmjölksstödet. Stödet uppgår till 1,80 kronor per liter och innebär att EU genom Jordbruksverket ger stöd till förskolor och skolor som serverar barnen mjölk, filmjölk, yoghurt och ost. I dag kräver dessutom en majoritet av skolorna intyg från läkare eller skolsköterska för att elever ska kunna dricka ett vegetabiliskt alternativ till skollunchen.

Mjölkstödet, som funnits sedan 1997, har kritiserats bland annat av Folkhälsoinstitutet och av företaget Oatly, vars vd Toni Petersson menar att det ”konserverar en ohållbar norm som motverkar klimatmålen och snedvrider konkurrensen. Det gynnar animalisk jordbruksproduktion framför vegetabilisk, trots att forskning tydligt pekar på att vi behöver ställa om för att klara klimatutmaningen.”

I slutet av mars meddelade Miljöpartiet att de vill tillsätta en statlig utredning efter valet 2018 för att ta fram ett förslag på skatt på importerat kött från djur som fått antibiotika. Skatten på ”fulkött” ska finnas på plats i slutet av nästa mandatperiod.

David Kihlberg, t.f. chef på klimat- och juridikavdelningen på Naturskyddsföreningen tycker att det låter som ett smart första steg att prissätta en liten del av köttets miljöpåverkan.

– Men det är absolut inte tillräckligt eftersom allt kött har en stor klimatpåverkan oavsett om det är importerat eller inte, säger han.

Skatt på kött

Naturskyddsföreningen kräver, liksom flera andra organisationer, en halverad köttkonsumtion fram till 2030. Den viktigaste åtgärden för att lyckas med det är enligt David Kihlberg att betala för klimatpåverkan av köttet genom en skatt. Sedan finns det andra, mer direkta subventioner inom EU:s jordbrukspolitik som behöver göras om, menar han. Från regeringen möts de av skiftande respons när de tar upp frågan.

– Vissa håller med, andra vågar inte uttala sitt stöd eftersom de inte tror att det finns tillräckligt stark opinion. Det finns också de som inte tycker att mat är en politisk fråga, en ganska absurd inställning som politiker – att helt kapitulera inför sina egna miljömål. Riksdagen står ju bakom miljömålen så självklart är det en politisk fråga.

I regeringens livsmedelsstrategi, som antogs för ett år sedan, finns ingen målsättning om att vi ska äta mindre kött. Tvärtom ska köttproduktionen öka. Det står att man avser stödja djurindustrin ”genom ökad produktivitet för att möjliggöra ökad produk tion.” Samtidigt är målet att svensk produktion ska uppfylla de svenska miljömålen och internationella hållbarhetsmål, som till exempel Agenda 2030, vilket kan tyckas vara motsägelsefullt.

Vill öka köttproduktionen

År 2016 sa landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Sveriges Radio att köttkonsumtionen inte är ett miljöproblem och att han inte vill komma med pekpinnar om vad svenskarna ska äta – något han blev hårt kritiserad för.

Syre har sökt kontakt med landsbygdsministern och fått skriftliga kommentarer från hans statssekreterare Elisabeth Backteman. Hon skriver bland annat: ”En minskad köttkonsumtion, både i Sverige och globalt, skulle vara positivt för klimatet och i många fall även vara positivt med hänsyn till andra miljöaspekter.”

På frågan om varför regeringen vill öka köttproduktionen i Sverige skriver hon:

”Svensk produktion står sig bra ur hållbarhetssynpunkt och svensk produktion av kött och mjölk har ofta lägre utsläpp av växthusgaser än motsvarande produktion i omvärlden”.

”Åtgärder som innebär att jordbruksproduktionen i Sverige lägger ner och flyttar till annan plats i världen innebär i många fall enbart att utsläppen flyttar, inte att de minskar”, skriver hon vidare.

På denna punkt får hon medhåll av Fredrik Hedenus, som anser att man bör göra skillnad mellan produktion och konsumtion.

– Producerar vi inte kött i Sverige, innebär det att vi importerar kött. Därför är frågan komplex och global. Ur klimatsynpunkt spelar det ingen roll var utsläppen sker någonstans. Den viktigaste frågan är vad vi konsumerar, inte producerar.

Under perioden 1995 till 2016 minskade produktionen av köttprodukter i Sverige med en procent. I dag är knappt hälften av det kött som konsumeras i Sverige importerat.

När Syre frågar statssekreterare Elisabeth Backteman om regeringen kan tänka sig att införa styrmedel och politiska åtgärder för att nå en halverad köttkonsumtionen skriver hon att: ”Jag anser att det är viktigt att alla konsumenter har tillgång till bra information om hälsoeffekter och miljöpåverkan från olika livsmedel. Den som vill minska sin miljö och klimatpåverkan från maten ska ha möjlighet att göra det.”

David Kihlberg tycker att regeringen borde göra långt mer.

– Klimatpåverkan från maten är en blind fläck i svensk klimatpolitik. Livsmedelsstrategin hanterar absolut inte frågan, det ser jag som en stor brist. Politiker lägger sig i nästan allt: vad vi dricker, röker, tankar våra bilar med. Så jag förstår inte varför det inte skulle fattas beslut som faktiskt påverkar vad vi äter.

Även om en omställning innebär stora åtgärder som inte sker i en handvändning är han hoppfull. I dag, menar han, finns ett starkt stöd i samhället för att maten ska inkluderas i miljöskattesystemet. Och om klimathotet råder det stark konsensus.

– I ljuset av det måste vi förändra vår politik. Bara på några år har vi sett en dramatisk förskjutning i opinion om vi tittar på debatten i Sverige. Samtidigt blir det lättare och lättare att välja vegomat. Den förskjutningen skulle kunna spilla över på resten av Europa. Den som vågar utmana kommer att få starkt stöd, det är jag övertygad om.

Omställning i hela världen

Den övertygelsen delar han med Jonas Paulsson, talesperson för kampanjen Köttfri måndag.

– Politikerna har inga alternativ. Som mänsklighet kommer vi av nödvändiga skäl behöva äta växtbaserat för att planeten ska överleva.

Enligt Jonas Paulsson pågår en världsomspännande omställning till vegetarisk mat i Europa, Kina, USA, Sydamerika, Japan och Ryssland. Men omställningen behöver ett land som går i bräschen för en vegonorm.

– Det skulle kunna vara Sverige om man vågade politiskt. Jag är övertygad om att det här skiftet kommer att innebära enorma ekonomiska möjligheter för livsmedelsindustrin. Det land som är först med att införa en vegonorm kommer att bli världsledande.

Läs även om partiernas syn på kött och mejeriproduktion!