Ryssland och Ungern gratulerar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till valsegern, och oppositionsledaren Muharrem Ince har erkänt valresultatet.
Utländska valobservatörer riktar dock kritik mot orättvisa förhållanden inför valet.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som haft en delegation med valobservatörer på plats i Turkiet, uppger i en preliminär rapport att orättvisa förhållanden rådde under upptakten till valet.
OSSE anser att undantagstillståndet i landet använts för att inskränka den redan begränsade pressfriheten. Men de säger också att Turkiets väljare visade hängivenhet gentemot demokratin genom att rösta i så stor utsträckning.
Valdeltagandet i såväl president- som parlamentsvalet låg på runt 87 procent.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström kritiserar Erdogans framställning av Turkiet som en exemplarisk demokrati.
– De kan inte säga att de kan ge alla andra länder lektioner i demokrati. Oppositionsledare har ju suttit fängslade under en längre tid, och såväl kurdfrågan som ekonomin utgör jättestora utmaningar, säger hon.
Wallström har inga stora förhoppningar om att landet ska röra sig i en mer demokratisk riktning.
– Vi får hoppas att undantagstillståndet upphävs och att det sker reformer som visar att Turkiet väljer en annan, EU-vänligare väg i framtiden, säger hon.
Det har rått undantagstillstånd i Turkiet sedan ett kuppförsök för två år sedan.
Oppositionen accepterar
Oppositionsledaren Muharrem Ince fick 15 miljoner röster, runt 31 procent. Hans parti CHP accepterar valresultatet, och konstaterar att det ligger i linje med dess egna siffror.
Ince anser dock att Turkiet nu slagit in på en farlig väg. Han kallar det nya systemet en ”enmansregim” och uppmanar Erdogan att vara en president för alla invånare.
Ince, vars exponering i medier varit minimal i jämförelse med Erdogans, anser liksom OSSE att valupptakten varit orättvis. Han säger också att CHP:s valobservatörer bekämpat försök till valfusk.
Såväl EU-kommissionen som Storbritannien säger sig se fram emot nära samarbete med Turkiet efter valet. Rysslands president Vladimir Putin har gratulerat Erdogan till segern.
”Valresultatet bekräftar president Recep Tayyip Erdogans stora politiska auktoritet, och det breda stödet för den riktning som tagits under hans ledning”, skriver det ryska presidentkansliet Kreml i ett uttalande.
Även Ungerns premiärminister Viktor Orbán, samt ledarna för Albanien, Azerbajdzjan, Bosnien, Pakistan, de palestinska områdena, Qatar och Serbien, har gratulerat Erdogan.
Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Absolut majoritet
Turkiets valmyndighet YSK meddelade under natten att Erdogan fick mer än 50 procent av väljarnas stöd, vilket innebär att det inte blir en andra valomgång.
– Vinnaren i det här valet är varje individ bland mina 81 miljoner invånare, sade Erdogan till firande anhängare vid AKP:s högkvarter i Ankara.
– Turkiet har gett hela världen en lektion i demokrati, hävdade han, och hänvisade till det höga valdeltagandet – ett uttalande som alltså Margot Wallström har kritiserat.
Erdogan utropade under söndagskvällen även seger för AKP-partiets allians med MHP i parlamentsvalet. AKP ser ut att få 293 av parlamentets 600 platser, och MHP ser ut att få 50.
Prokurdiska HDP fick mer än de 10 procents väljarstöd som behövs för att partiet ska få ta plats i parlamentet, och ser ut att få 67 platser.
YSK kommer på fredag att meddela det slutgiltiga valresultatet.
Erdogan kommer att bli först med att få den utökade makt som tillfördes presidentämbetet i fjol. Enligt kritiker urholkar reformen demokratin och rättsväsendets oberoende, och för landet närmare enmansvälde.
Erdogan – fotboll och politik
Recep Tayyip Erdogan föddes 26 februari 1954 i Kasimpasa i Istanbul, men tillbringade en del av sin barndom i Rize, en kuststad i nordöstra Turkiet. Pappan jobbade inom kustbevakningen tills det att familjen beslutade sig för att återvända till Istanbul. För att få in extrapengar sålde Erdogan som tonåring saft och sesambröd på gatan. Den unge Erdogan spelade fotboll på lokal nivå, och enligt turkiska medier ville Fenerbahce värva honom, vilket hans far motsatte sig.
Gav sig in i politiken tidigt, och var under skoltiden bland annat aktiv i den nationella turkiska studentföreningen. Tog examen i företagsekonomi 1981.
Fick sitt politiska genombrott 1994 när han valdes till borgmästare i Istanbul för Välfärdspartiet. Det var första gången som en islamist fick det jobbet. I december 1997 dömdes dock Erdogan till tio månaders fängelse för uppvigling, efter att ha läst upp en religiös dikt. Välfärdspartiet förbjöds, eftersom det ansågs hota kemalismen i Turkiet och i synnerhet sekulariseringen.
2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) som sedan dess varit den dominerade kraften i turkisk politik, med Erdogan som premiärminister från 2003. 2014 valdes Erdogan till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val. Omvald till president med absolut majoritet i juni 2018.
TT
Bakgrund: Turkiets nya författning
I april 2017 genomfördes en folkomröstning om en ny författning i Turkiet. Folkomröstningen resulterade – med ytterst knapp majoritet – i att presidentämbetet får utökad makt.
Bland annat får presidenten starkare befogenheter att personligen utse ministrar samt en eller flera vicepresidenter. Rollen som premiärminister, som i dag hålls av Binari Yildirim, upphör även att existera efter söndagens presidentval.
Presidenten och parlamentet får nu möjlighet att välja fyra medlemmar till HSYK, ett råd av domare och åklagare som spelar en nyckelroll i att tillsätta juridisk personal i landet.
Parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars minskas bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Enligt den nya författningen kan undantagstillstånd införas i landet vid ”uppror mot hemlandet” eller ”våldshandlingar som hotar att dela landet”. Det initiala undantagstillståndet införs i sex månader, till skillnad från tre månader i dag, och kan sedan förlängas av presidenten med fyra månader åt gången.
Antalet ledamöter i parlamentet höjs från 550 till 600, och minimiåldern för ledamöter sänks från 25 till 18. Parlamentsval kommer att hållas vart femte år i stället för vart fjärde, och på samma dag som presidentvalet.
Med den nya författningen kan presidenten fortsatt maximalt sitta två mandatperioder om fem år vardera – med den nya författningen nollställs dock mandattiden, vilket ger Erdogan möjlighet att sitta fram till år 2028.
TT-AFP
