Situationen i den eritreansk-etiopiska konflikten har varit så gott som låst sedan 2007, då den kommission som hade i uppgift att döma i gränsfrågan mellan länderna avvecklades.

Den 5 juni i år meddelade dock Etiopiens nytillträdde premiärminister Abiy Ahmed att han nu har för avsikt att följa gränskommissionens dom från 2002 och dra sig ur de ockuperade områden som enligt domen ska tillfalla Eritrea – i synnerhet den omtvistade staden Badme.

Eritreas diktator Isaias Afwerki har i sin tur länge motiverat en rad repressiva åtgärder i sitt land med att krig med grannlandet formellt fortfarande råder, fastän inga heta strider pågår. Exempelvis är de som gör militärtjänst inkallade på obestämd tid.

Trots att Etiopien ännu inte släppt Badme har relationerna mellan länderna tinat betydligt. Eritrea fördömde offentligt det granatdåd som inträffade under Abiy Ahmeds tal i Addis Abeba i lördags, och den etiopiska huvudstaden fick på tisdagen besök av en eritreansk delegation. Eritreas presidentrådgivare Yemane Gebreab och utrikesminister Osman Saleh möttes på flygplatsen av Abiy Ahmed personligen.

David Larsson Gebre-Mehdin, doktorand vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, forskar om den eritreansk-etiopiska konflikten. Han ser positivt på den senaste utvecklingen.

– Det som hänt sedan den 5 juni är verkligen väldigt uppmuntrande. Fortsätter utvecklingen kommer det att ha långtgående positiva effekter inte bara för länderna, utan för Afrikas horn i stort. Hela regionen har länge präglats av konflikten, säger han till TT.

Larsson Gebre-Mehdin känner inte till några tidigare möten mellan parterna sedan gränskommissionens avveckling 2007.

– Särskilt Eritrea har varit avvaktande inför att mötas. Eritrea betraktar gränsfrågan som avslutad i och med gränskommissionens dom från 2002, som fastslår att Badme ska tillhöra Eritrea. Att Etiopien behållit kontrollen över staden, och satt som villkor att föra dialog om gränsdragningen för att man ska dra sig ur, har tolkats av Eritrea som att Etiopien inte accepterat domen, säger han.

Etiopiens nye premiärminister spelar en högst väsentlig roll i den senaste tidens utveckling, enligt Larsson Gebre-Mehdin.

– Innan han tillträdde dominerades etiopisk inrikespolitik av minoritetsgruppen tigreaner. Deras region, Tigray, är den som gränsar mot Eritrea i de omtvistade områdena, så där har det funnits ett motstånd mot territoriella eftergifter. Deras inflytande verkar ha minskat avsevärt nu, säger han.

Även bland tigreanska ledare ställer man sig nu bakom Abiy Ahmed, som är den förste etiopiske premiärministern från folkgruppen oromo, landets största etniska grupp.

– Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) har tidigare kritiserat Abiy Ahmeds uttalande om att respektera utfallet av domen och dra sig tillbaka, men nu har de ställt sig bakom honom. Det verkar som att de fått vika sig, det sker förändringar i positionerna nu, säger Larsson Gebre-Mehdin.