En veckolång strejk bland lastbilschaufförer i maj avslöjade hur sårbart systemet är. Strejken ledde till omfattande brist på varor, särskilt färskvaror som grönsaker och ägg, i de större brasilianska städerna, enligt Nationella alliansen för agroekologi, ANA.
Brasilien hamnar bara på 28 plats av 34 länder som jämförs i ett index över livsmedel och hållbarhet som har utvecklats av italienska Barlilla Center tillsammans med det brittiska magasinet the Economist.

I Latinamerika fick Colombia bäst rankning med en 13:e plats, följt av Argentina på plats 18 och Mexiko på plats 22. Tre variabler jämfördes: hållbarhet i jordbruket, näring och matsvinn. Världens största livsmedelsproducent USA fick inte heller en bra placering utan hamnade på plats 21.
– Det brasilianska livsmedelssystemet är inte hållbart sett ur miljömässiga, sociala eller ekonomiska termer, säger Elisabetta Recine, chef för det nationella rådet för mat och näring, Consea.
– Produktionen har blivit allt mer ensidig, liksom handeln. Det betyder att mat måste transporteras långa sträckor vilket driver upp kostnaderna och ökar konsumtionen av industriellt framställd mat med lång hållbarhet men mindre näring i storstäderna, säger Elisabetta Recine som också undervisar i näringslära vid Universidade de Brasília.

Vinster till några få

Det specialiserade, storskaliga systemet leder också till att vinsterna hamnar hos få, det skapar inte mycket arbete och det kräver användning av kemikalier i jordbruket, säger hon. I Brasilien ökar återigen andelen undernärda samtidigt som fetma har blivit ett problem i alla åldersgrupper i hela landet, berättar Elisabetta Recine.
Agronomen Paulo Petersen, vice-president för det brasilianska förbundet för agroekologi, är också kritisk till utvecklingen.
– Monokultur – där man koncentrerar sig på en gröda – är beroende av importerade insatser som exempelvis olja; det förstör miljön, orsakar erosion och leder till ökenspridning till skillnad från det jordbruk man bedrev förr som värderade jordförbättring.
Samtidigt konsumerar människor allt mer färdig mat vilket skapar onödigt avfall och innehåller socker, fett, konserveringsmedel och natrium som orsakar fetma och dålig hälsa, menar Paulo Petersen.
– Det är nödvändigt att omorganisera livsmedelssystemet, att ändra dess logik, och det är statens ansvar, säger han.

Bra insatser görs

Den brasilianska staten har gjort flera bra insatser som exempelvis skolmatsprogrammet där 30 procent av den mat som serveras i grundskolor ska komma från familjeägda gårdar samt ett kreditprogram med låga räntor för mindre jordbruk. Det visar på en växande insikt om de negativa följderna av storskalig matproduktion, menar Paulo Petersen som dock anser att de stora företagen har sådan makt att de blockerar en större förändring.
Koncentrationen av mark som ägs av ett fåtal stora jordägare är ett problem, liksom att de stora livsmedelsföretagen får den större delen av förmånliga krediter och har politiskt inflytande, säger han.