Kritiker menar att Keitas kandidatur borde ogiltigförklaras i kölvattnet av den växande våldsspiralen i Malis svårkontrollerade norra hörn där islamistiska rebeller vinner mark.

I Malis urbana områden färgas orosmolnen däremot av arbetslöshet och bristande framtidstro, vilket var grunden till helgens urartade protester och polisvåld som tvingade ett 30-tal personer att uppsöka sjukvård.

Oumar Sangare är ledare för en av många ickestatliga rörelser som säger sig verka för ”förändring i Mali”.

– Varför vill ni att vi håller käften? Vi kräver ett öppet val på jämlika villkor, säger han till nyhetsbyrån ORTM.

Till nyhetsbyrån Reuters vittnade andra demonstranter om hur poliser omringade dem och sedan brukade oprovocerat våld i form av batongslag och tårgas. Regeringen ledd av Keita fördömer å sin sida initiativet som går stick i stäv med landets rådande undantagstillstånd.

Våld är sedan de avbrutna fredssamtalen 2013 vardag i ett Mali kantat av svårlösta politiska sprickor och löst sammanhållna rebellgruppers härjningar.

I april inleddes åtalet mot Al Hassan Ag Abdoul Aziz Ag Mohamed Ag Mahmoud vid Internationella brottsdomstolen i Haag. Han åtalas för tortyr och omfattande slavhandel med kvinnor samt krigsbrott begångna under 2012 och 2013, ett mål som äger rum jämsides med andra åtal mot islamister som anklagas för förstörelse av Unesco-klassade kulturarv i staden Timbuktu.

– Våldet i centrala och norra Mali har resultaterat i många dödsfall och banditer och improviserade attacker undergräver säkrandet av grundläggande vård, utbildning och humanitärt bistånd, skriver Human rights watch i sin senaste årsrapport över landet.

Presidentvalet väntas hållas i juli 2018 och samtliga huvudkandidater är män.