Efter en svart vår för järnvägen lovar regeringen nya satsningar. Men höghastighetstågens framtid är ännu oviss och när behovet av underhåll är skriande är forskarna oense om ifall det är rätt prioritering.
Totalstopp och kraftiga förseningar har avlöst varandra under våren. Fel på växlar ligger bakom många förseningar. Och antalet fel på växlar som rapporterats till Trafikverket har ökat kraftigt, enligt SVT Nyheter. Fram till den 23 maj hade 7 200 växelfel rapporterats sedan årsskiftet. Under hela fjolåret var siffran 9 000.
Det grundläggande problemet är att underhållet släpat efter under lång tid, enligt de flesta järnvägsexperter.
– Vi har låtit infrastrukturen i princip förfalla under 30-40 år. Nu när mycket är gammalt är det förstås svårt att hinna ikapp. Det är tråkigt att säga, men det går inte att göra något åt snabbt, säger Sebastian Stichel, föreståndare för järnvägsgruppen på Kungliga tekniska högskolan.
I dag utförs underhållet av en mängd olika entrepenörer och underentrepenörer. Sebastian Stichel hör till dem som anser att kontrollen är för svag.
– Organisationen av underhållet är inte den bästa. Trafikverket har lämnat över för mycket av ansvaret till entreprenörerna. Kvaliteten har inte varit tillräcklig och entreprenörerna har fått kontrollera sitt eget arbete, säger han.
Regeringen är långt ifrån att uppfylla det socialdemokratiska vallöftet om att förstatliga järnvägsunderhållet, men har nu föreslagit att Trafikverket ska ta över verksamhet från statliga Infranord och sköta hälften av underhållet i egen regi.
Regeringspartierna går nu till val på att bygga ut järnvägen. I förslaget till infrastrukturplan som presenterades i veckan innehåller bland annat en ny järnväg mellan Göteborg och Borås och utökning till fyra spår mellan Stockholm och Uppsala. Bygget av Sydostlänken mellan Älmhult och Karlshamn snabbas på, likaså delar av Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå.
Om det blir nya stambanor för höghastighetståg är ännu osäkert. Samtal förs sedan en tid tillbaka mellan regeringen, Alliansen och Vänsterpartiet.
Bland järnvägsexperter råder skilda meningar om höghastighetstågen. Forskaren Jakob Heidbrink hör till dem som anser att de är samhällsekonomiskt oförsvarbara och har pekat på erfarenheter från Frankrike och andra europeiska länder med höghastighetståg där underhållet blivit eftersatt.
Sebastian Stichel har dragit andra slutsatser. Nya stambanor behövs, bland annat för att minska sårbarheten, menar han.
– De är tänkta för snabbgående tåg, men om det blir fel på de gamla banorna kan man också använda dem för att leda om regionaltåg och åtminstone lätta godståg.
