Det är inte framtida dystopier det handlar om. De klimatrelaterade konflikterna är redan här. Snarare än storskaliga krig i blickfånget för världens medier rör det sig om mindre, lokala väpnade konflikter.
Malin Mobjörk på freds- och konfliktforskningsinstitutet Sipri har intresserat sig för östra Afrika, där en stor del av dessa klimatrelaterade konflikter utspelar sig. Det handlar om grupperingar som drabbar samman i mindre områden i länder som Sudan, Etiopien och Kenya, utan att staterna är uttalade aktörer. Helt ointressanta konflikter, att döma av rapporteringen i västerländska medier och världssamfundets engagemang. Men människor dödas likafullt.
– Det rör sig om  våldsamma, ofta väldigt utdragna konflikter, säger Malin Mobjörk.

Kamp om begränsade resurser

Hur hänger då klimatet ihop med striderna? Till stor del handlar det om torka, om regn som uteblir. Maten räcker inte, vattenbristen tilltar. En konsekvens av det kan bli att nomadgrupper flyttar med sina djur och kommer in i områden de inte har någon relation till sedan tidigare. Kamp uppstår kring redan begränsade vattenresurser.
Kriget i Syrien beskrivs ibland som en klimatkonflikt. Men Malin Mobjörk vill inte använda den etiketten på det blodbad som pågått sedan 2011.
– Innan kriget bröt ut var det långvarig torka och livsvillkoren försämrades. Det stärkte förmodligen oppositionen, men att det sedan blev ett långvarigt inbördeskrig kan knappast kopplas till klimatförändringar.
Hon vill inte ge vatten på kvarnarna åt dem som kritiserar begreppet klimatkonflikter för att skyla över det politiska ansvaret.
–  Alla konflikter är politiska. Samtidigt handlar klimatförändringarna också om politik.

Det är inte framtida dystopier det handlar om. De klimatrelaterade konflikterna är redan här. Snarare än storskaliga krig i blickfånget för världens medier rör det sig om mindre, lokala väpnade konflikter.
Malin Mobjörk på freds- och konfliktforskningsinstitutet Sipri har intresserat sig för östra Afrika, där en stor del av dessa klimatrelaterade konflikter utspelar sig. Det handlar om grupperingar som drabbar samman i mindre områden i länder som Sudan, Etiopien och Kenya, utan att staterna är uttalade aktörer. Helt ointressanta konflikter, att döma av rapporteringen i västerländska medier och världssamfundets engagemang. Men människor dödas likafullt.
– Det rör sig om  våldsamma, ofta väldigt utdragna konflikter, säger Malin Mobjörk.

Regnet ger stölder

Andra forskare har också invänt mot sambanden mellan klimat och konflikter med hjälp av data över konflikter och nederbörd. I vissa områden har man sett hur konflikter tilltagit när regnet väl kommit – och därmed avfärdat torkan som orsak.
Men Malin Mobjörk och hennes kollegor har hittat en förklaring:
– Att stjäla stora mängder boskap är mest opportunt när regnet just har kommit.
Det gör inte att torkan som underliggande orsak försvinner, menar Malin Mobjörk. Långsiktiga klimatförändringar och enskilda väderhändelser påverkar konflikter olika sätt.

Antologin ”Jorden vi ärvde”, som Malin Mobjörk bidragit till, kommer ut inom de närmaste veckorna. Att en teologisk högskola riktar ljuset mot klimatförändringarna är en självklarhet, tycker redaktören Anneli Winell, som är teologie doktor i religionssociologi.
– Vi är satta att vårda och förvalta skapelsen. Klimatförändringar hänger ihop med säkerhet, makt och rättvisa. Därför är det naturligt för religioner som predikar kärlek och gemenskap att engagera sig, säger hon.
Det handlar också om en förundran över allt levande, menar hon och citerar författaren Stefan Edman som också medverkar i antologin:
– Ta en näve jord i din rosenrabatt. I din handflata full ryms nästan lika många levande organismer som det finns människor på jorden, skriver han.

Risk för konflikter vid Medelhavet

Enligt Malin Mobjörk finns goda skäl att känna oro för framtiden. Inte minst runt Medelhavet ser hon en risk för att ett varmare klimat innebär stora påfrestningar.
– Det är en befolkningstät region som redan är torr och kommer bli ännu torrare. Det finns risk för fler och mer djupgående konflikter om naturresurser.
Samtidigt hävdar Malin Mobjörk bestämt att framtiden är möjlig att påverka.
– Att främja ett konfliktförebyggande arbete kommer vara avgörande. Det handlar mycket om ägande och fördelning av naturresurser. Det behövs ett rättviseperspektiv.

Att hejda klimatförändringarna är en uppgift som kan tyckas oöverstiglig. Det är inget skäl att ge upp. Och mycket kan göras för att mildra konsekvenserna, menar Malin Mobjörk.
– Även om vi inte kommer åt exempelvis vattenbristen i sig, kanske man kan hantera de intressekonflikter som uppstår ur den.
Med politisk vilja och ett lokalt perspektiv kan åtskilliga konflikter förebyggas, menar hon. Exempelvis har man sett hur nomader och bofasta kan samsas om knappa resurser när det finns former för konflikthantering på plats.
– Nyckeln är att jobba med de lokala grupperna. Också marginaliserade grupper måste involveras.