Skillnaderna mellan olika skolor är allvarliga och oacceptabelt stora, anser politiker. Men hur det ska lösas råder det delade meningar om. Bygg ut skolvalet och tvinga alla att välja skola, anser Moderaterna. Slopa skolvalet helt, anser Vänsterpartiet.
En mycket hög andel elever i de områden som polisen klassat som särskilt utsatta går ut nian utan behörighet till gymnasiet. I vissa stadsdelar handlar det om så många som sju av tio som inte klarar grundskolan, visar TT:s granskning.
– Det är väldigt allvarligt att vi får en större och större uppdelning och att skillnaderna mellan skolor ökar så mycket, säger Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister.
Bakom utvecklingen ligger en ökande bostadssegregation. Men även skolvalet pekas av forskare ut som en viktig faktor. Enskilda skolor i utsatta områden har helt enkelt dränerats på studiemotiverade elever. De flesta partier vill ändå behålla skolvalet, men det finns också förslag om begränsningar.
Socialdemokraterna vill ändra urvalsreglerna.
– Vi vill att föräldrar och elever ska kunna välja vilken skola de helst vill gå på, men vi vill också att urvalsreglerna ska bidra till att bryta segregationen och inte som i dag öka den, säger Anna Ekström.
Exempelvis handlar det om att placera skolor på platser som gör att barn från olika områden möts i samma skola, samt slopa kötid som urvalsgrund för fristående skolor.
De borgerliga partierna vill istället utvidga skolvalet
.
– I framför allt utanförskapsområden och storstadsområden vet vi att det är väldigt många som inte använder det fria skolvalet. Många tror att det inte är tillgängligt för dem, eller lever i villfarelsen att det kostar pengar. Därför vill vi i Alliansen införa ett aktivt skolval, där alla tvingas göra ett aktivt val för vilken skola ens barn ska gå i, säger Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Erik Bengtzboe.
TT: Skulle det leda till en mer blandad skola?
– Det är jag inte övertygad om, och det är kanske inte primärt det som ska vara vårt fokus heller om man ska vara helt ärlig. Vårt fokus är att se till att leverera en bra skola – oavsett vad, säger Erik Bengtzboe.
Vänsterpartiet är det enda parti som helt vill slopa skolvalet.
– För oss handlar det om att alla elever i hela Sverige ska kunna lita på att en skola som ligger nära hemmet faktiskt är en bra skola. Vi är ansvariga som politiker att se till att alla skolor är bra skolor, säger Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson hos V.
Han är mycket kritiskt till det skolsystem som byggts upp under de senaste årtiondena.
– Det är fruktansvärt att se hur den svenska skolan dras isär och hur likvärdigheten sjunker. En majoritet av riksdagens partier har fattat beslut som lett till just detta. För att åtgärda det krävs en annan politik som faktiskt lyssnar till den forskning som finns och som bekräftar bilden av att dessa reformer inte varit bra för den svenska skolan, säger Daniel Riazat.
Fakta: Hög andel klarar inte skolan
TT har rapporterat om skolresultaten i de områden som av polisen klassats som särskilt utsatta. På många håll är läget djupt oroande med så många som varannan som inte klarar behörighet till gymnasiet.
Värst är situationen i flera av Göteborgs utsatta stadsdelar. I Bergsjöskolan i Bergsjön gick 69,8 procent av 15-åringarna förra året ut nian utan behörighet, i Sjumilaskolan i Biskopsgården var andelen 67,3 procent. Det ska jämföras med rikssnittet på 17,5 procent.
På en majoritet av skolorna i Göteborgs särskilt utsatta områden klarar inte ens hälften av niondeklassarna godkända betyg i de ämnen som krävs. Situationen är liknande i Rosengård och Seved i Malmö, liksom i Stockholmsförorterna Husby och Rinkeby och Skäggetorp i Linköping.
I många av skolorna tycks trenden dessutom gå åt fel håll, med försämrade resultat jämfört med för fem år sedan.
Skolverket konstaterade nyligen att skillnaderna mellan olika skolor ökar och att familjebakgrund spelar en allt större roll för betygen. Internationella undersökningar som Pisa har visat på samma trend.
