Kina har under de senaste åren spänt sina militära muskler i Sydkinesiska sjön. Nu senast genom att anlända med bombplan och hangarfartyg till några ej namngivna kobbar och rev. Samtidigt gör ärkefienden Taiwan anspråk på klippanön Itu Aba.
Med i bagaget på Kinas storskaliga militärövning fanns bland annat kärnvapenbestyckade långdistansmissiler med kapacitet att nå USA.
– En division från Folkarméns flygvapen utförde nyligen organiserade militärövningar på öar och rev i Sydkinesiska sjön för att förbättra vår förmåga att ”nå alla territorier, utföra attacker vid samtliga tidpunkter och i alla riktningar”, konstaterar Kinas flygvapen i ett uttalande.
Bombplanens exakta position har inte nått omvärlden, men Vietnam och Filippinerna har sina respektive kustbevakningar i högsta beredskap och Kinas tilltag ses som det senaste i raden av territoriella anspråk på omtvistade marina områden i Sydkinesiska sjön.
Enligt Pentagon förhåller sig USA neutralt och föredrar dialog framför spända militära muskler, men det sägs efter att man skickat krigsfartyg till regionen.
Filippinernas president Rodrigo Duterte har öppet deklarerat sina ambitioner att knyta närmare band – såväl ekonomiskt som militärt – till Kina på bekostnad av USA. Men när det gäller Spratlyöarna går det på längre sikt inte att utesluta militära duster med Kina.
USA:s främsta allierade i konflikten är i stället Taiwan som ockuperat klippön Itu Aba, närmare belägen Filippinerna och Vietnam än huvudstaden Taipei. Och för Taiwan handlar det om att få Itu Aba, eller Taiping ön också heter, erkänd som taiwanesiskt territorium. Det skulle innebära att internationella lagar gäller vid angrepp eller humanitära katastrofer, vilket skulle förbättra Taiwans möjligheter att göra anspråk på andra atoller och obebodda öar i regionen.
– Om Taiping inte anses vara en ö med hänvisning till just internationell lag så kan ingenting här nere vara det, säger Margaret Lewis, juridikprofessor vid Seton Hall University, till New York Times.
