Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) begär att JK ska granska hur Försäkringskassan har tolkat en dom från i april från Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen kom fram till att egenvård i form av sondmatning är ett grundläggande behov för en person, som kan ge rätt till personlig assistans.

Försäkringskassan hävdar att det måste avgöras från fall till fall hur stor del av matningen som kan ge rätt till ersättning.

”Vi anser att Försäkringskassan ägnar sig åt domstolstrots och detta måste justitiekanslern granska”, skriver RBU i sin anmälan.

Försäkringskassan anser sig, enligt uppgift till TT, ha gjort en korrekt tolkning och vill inte spekulera i vad en JK-granskning kan leda till.

Statsrådet med ansvar för assistansersättning, barn- och äldreminister Lena Hallengren (S), är inte nöjd med hur lagen fungerar.

– Jag är inte nöjd med att de domar som faller så kraftigt förändrar rättspraxis och människors livsvillkor. Att det sker helt utan att det finns något politiskt beslut bakom, sade Hallengren när riksdagen på begäran av Kristdemokraterna debatterade rättsläget inom personlig assistans.

Det finns för många oklarheter, anser hon. Därför är det viktigt att riksdagen över partigränserna tar sig an arbetet från den utredning om bland annat assistansersättningen som regeringen tillsatt och som ska vara klar i slutet av året. Den kan bidra till att göra lagen tydligare.

Men Kristdemokraternas Emma Henriksson tror inte att det kan lösa så mycket. Hon kritiserar regeringens tilläggsdirektiv till utredningen. Enligt regeringen har det tidigare kravet på besparingar inom LSS och assistansen slopats. Det är bara sken, enligt Henriksson.

Nu talas det om att det inte får kosta mer än dagens nivåer, noterade hon under debatten.

–Är det dagens nivå som är rimlig, den som innebär att den som inte kan andas inte kan vara säker på att det är ett grundläggande behov? sade hon.

Henriksson framhöll att kostnaderna de senaste åren, sedan regeringen började ge Försäkringskassan order om att bryta kostnadsutvecklingen, har gått ner med flera miljarder kronor. För några år sedan hade över 16 100 personer statlig assistansersättning, en ersättning som funktionshindrade med behov av hjälp över 20 timmar per vecka kan beviljas. I april i år var det cirka 1 500 personer färre.

– Man har inte fria händer, det har ingen utredning. Vad LSS-insatserna sedan kostar, det får vi se. Det är inte en budget som styr vilka insatser man får, det är själva lagstiftningen som gör det, svarade Lena Hallengren.