Valet 2018

Svenskarnas utsläpp ligger på nära elva ton per person och år om vi utgår från vad vi konsumerar, och nära mer än genomsnittet i FN. För att nå det långsiktiga målen ska vi ner till mellan ett och två ton.

Riksdagen har fastställt att transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030 relativt nivån 2010. År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Men för att nå det målet behöver takten öka, skriver Naturvårdsverket i sin senaste analys:

”Utsläppsminskningarna måste öka betydligt om målet ska kunna nås, från dagens takt på cirka 2 procents minskning per år till 5–8 procent årlig minskning av utsläppen”

Det är dock känsligt att påverka sådant som rör enskilda konsumenters handlingsutrymme. Så vad vill partierna och hur ska de gå tillväga? Nedan presenteras de olika vägvalen som de vill prioritera under nästa mandatperiod. Men hur kan man se på förslagen ur ett forskningsperspektiv? Tidningen Syre bad Fredrik Hedenus, energiforskare vid Chalmers och Gró Einarsdóttir miljöpsykologiforskare och doktorand i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet, om respons.

Syre frågar: 1. Hur ska vi nå de uppsatta målen?2. Vilka tre förslag är prioriterade för er?

Lars Tysklind, klimatpolitisk talesperson hos Liberalerna:

1. – Vi utformar våra förslag utifrån två övergripande principer. Förorenaren ska betala och grön skatteväxling ska styra. Det innebär i praktiken att vi sänker skatter på arbete och företagande och höjer miljöskatter eller tar bort fossila subventioner, säger Lars Tysklind, klimatpolitisk talesperson hos Liberalerna. Han fortsätter:
– Vi är också ganska ensamma om att vi konsekvent inte vill ge bidrag till privat konsumtion när det i ett normalläge ändå skulle köpas exempelvis elcyklar eller miljövänligare bilar. Vi ser det som snedvridande av konkurrensen. Vi kan därför inte vara med i något ”anslagsrace” heller.

Gró Einarsdóttirs kommentar:

”Det är smart rent psykologiskt att argumentera utifrån ett rättviseperspektiv. Det är en aspekt som ibland glöms bort i debatten.”

2. – I transportsektorn måste det hända något fort. Jag skulle därför säga att vårt förslag till omvänd miljöbilsbonus, där bonusen tas bort och fordonsskatten höjs på de fordon som inte är miljöklassade, är viktig att få igenom. Detsamma gäller förmånsvärdet, som vi vill höja på liknande sätt. Vi har även lagt ett förslag på ett regionaliserat reseavdrag, där vi minimerar möjligheterna att få avdrag där det finns kollektiva resealternativ, säger Lars Tysklind och fortsätter:
– Sedan ser vi det som särskilt viktigt att göra utrymme för mer nationella klimatinvesteringar. Men då rör det sig inte om privat konsumtion, utan om sådant som det offenliga bör ta ansvar för, som att bygga ut cykelvägar och sätta upp fler laddstolpar.

Fredrik Hedenus kommentarer:

”De och flera av de andra partierna småslipar på de styrmedel som finns, men presenterar inte mycket radikalt nytt, vilket kan behövas. Sannolikt behöver också priset på CO2 höjas ytterligare för att kunna nå målet.”

”Detta är en strategisk fråga som staten har en roll i, vilket gör det bra att det prioriteras av många partier.”

Läs mer på sid 66-67, 176, 181 i Liberalernas skuggbudgetmotion för 2018

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet:

1. – Vi vill ju egentligen ha ett kraftigare utsläppsmål än det som är fastslaget, men oavsett vilket krävs det väsentligt mycket mer styrmedel än vad som finns i dag, säger Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

2. – Vi behöver en grön investeringsbank, så att vi får igång en investeringsledd klimatomställning. Det går inte att säga att folk ska åka mer tåg eller resa mer kollektivt om vi inte samtidigt bygger ut kollektivtrafiken eller underhåller järnvägen bättre. Genom att ha en egen investeringsbank så kommer de här posterna inte att konkurrera med annat i statsbudget, utan de får sin egen ordning, säger Jens Holm.

Fredrik Hedenus kommentar:

” Investeringar i exempelvis kollektivtrafik har en ganska låg utsläppsminskningseffekt. ”

– Därefter skulle jag säga att vi behöver minska köttkonsumtion. Det räcker inte med att vädja till människor, utan vi måste satsa på vegetarisk mat och göra det till normen inom inte minst offentlig sektor, säger Jens Holm.

Gró Einarsdóttirs kommentar:

”Det finns en risk att man får reaktionen att ”staten har gått in på min tallrik”, men det känns som att acceptansen har blivit större för denna form av åtgärder. Det är dock mer känsligt att gå in med ett ”straff”, såsom en skatt. Därför kan det vara smart med att jobba med normer eller underlätta för människor att äta vegetariskt. ”

– Sedan tror jag på ett förbud för försäljning av fossilbilar från 2025. Det krävs åtgärder på hela transportområdet, men personbilarna är en viktig del.

Fredrik Hedenus kommentar:

”Detta är ett kraftfullt förslag. Risken är dock hur det slår, finns det alternativ för alla former av personbilar? Det riskerar även att bli en stor fördyrning för konsumenter. Det är ju ändå så att fossilbilar är de billigaste just nu. ”

Gró Einarsdóttirs kommentar:

”Det gäller att det finns alternativ för konsumenten så förslagen inte utformas så att det bara blir en bestraffning. Men det är också viktigt att låta påverkade parter, såsom biltillverkare, att delta i en dialog för att utforma förslaget så att det får acceptans.”

Läs mer om V:s klimatpolitik på hemsidan. https://www.vansterpartiet.se/politik/klimat/

Stina Bergström, klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet

1. – Politiken ska se till att det ska vara enkelt och lönsamt att leva klimatsmart. Därför behövs det styrmedel och åtgärder som är både morot och piska och vi har tagit fram över 140 åtgärder i vår klimatpolitiska färdplan, säger Stina Bergström, klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet.

2. – Det finns många åtgärder, så det är lite svårt att säga. Men det är för mig prioriterat att även få igenom ett mål för att minska klimatpåverkan från konsumtionen, med etappmål på samma sätt som för exempelvis transportsektorn. Målen har nämligen betytt jättemycket för att sätta politisk press på att ta fram åtgärder, säger Stina Bergström och fortsätter:
– Sedan skulle jag även lyfta frågan om arbetstidsförkortning. Det är dels en hälsofråga, men det är också en livsstilsfråga, där vi menar att det är viktigare att öka fritiden framför konsumtionen. Sen så är matens klimatpåverkan något som vi behöver ta tag i genom att tillsätta en utredning som visar på hur vi kan lägga klimatstyrmedel på de livsmedel som har störst klimatpåverkan.

Fredrik Hedenus kommentar:

”Det är intressant att i grunden ta ut mer av effektiviseringen i en ekonomi i mindre konsumtion, då det på lång sikt kan få en påverkan på konsumtionens klimatpåverkan. Fokuset på matens klimatpåverkan och hur man kan styra för att få ner den kan också få ganska stor effekt. ”

– Vi diskuterar maten redan, så där finns det förutsättningar att gå vidare. Arbetstidsförkortningen är det numera färre som arbetar för. Men med tanke på folkhälsoaspekten, med stressen och sjukskrivningar, så behöver vi göra något åt det, säger Stina Bergström.

Gró Einarsdóttirs kommentar:

”När en åtgärd uppfattas som något som påverkar individer mycket så är det viktigt hur lagstiftaren bygger acceptans. Då är det inte bara bra att argumentera utifrån något som uppfattas som abstrakt och personligen irrelevant, som att dra ner utsläppen, utan exempelvis att ’det ger mer tid med familjen.’”

Läs mer i MP:s klimatpolitiska färdplan https://www.mp.se/sites/default/files/klimatfardplanen-15-feb.pdf

Åsa Westlund, klimatpolitisk talesperson hos Socialdemokraterna:

1. – Rent övergripande så behöver vi en biobaserad och cirkulär ekonomi. Men mer konkret så behöver vi först lägga fokus på fortsatta klimatinvesteringar för att ställa om infrastruktur, genom exempelvis klimatklivet och statsmiljöavtal, säger Åsa Westlund, klimatpolitisk talesperson hos Socialdemokraterna. Sedan är det också prioriterat för S att stödja ny teknik i industrin genom exempelvis industriklivet och elektromobilitetscentrum.

Fredrik Hedenus kommentar:

”Att investera i forskning och utveckling på industrisidan är något som flera partier återkommer till. Detta är ett bra grepp som kanske kan fungera.”

– Genom att vara med och utveckla den så kan vi sedan se till att den sprids över världen. Det är här vi ser att vår konkurrenskraft ligger i framtiden, säger Åsa Westlund.
– Sen så är konsumtionen den tredje delen. Där vill vi främst skärpa kraven i den offentliga upphandlingen. Även om möjligheten redan finns, så behöver kommuner och andra aktörer få mer hjälp med att utarbeta exempelvis vägledningar.

Gró Einarsdóttirs kommentar: 

”Att försöka koppla samman klimatåtgärder med industriåtgärder är en bra strategi. Människor kan vara vänligt inställda till miljön, men först och främst vill folk ha ett jobb. Kan man då få det till att det blir ’gröna jobb’ så är det smart.”

2. – Vi vill se till att det klimatpolitiska ramverk vi nu fått på plats finns kvar. Vi vill ha fortsatta stöd till klimatinvesteringar. Sedan bör ett särskilt fokus ges till transportsektorn genom till exempel flygskatt, krav på inblandning av förnybara bränslen i drivmedel, bonus-malussystem för personbilar och vägslitageavgift. Fram till valet kommer vi successivt presentera den politik som vi går till val på.

Fredrik Hedenus kommentarer:

”Ska den vara verksam på allvar så behöver flygskatten höjas. Men det är nog inget som politikerna vill ta i nu. Miljöskatter brukar vara låga i början för att man sedan ska kunna höja dem framöver.”

” I grunden är det generellt prissignalerna som fungerar, men sen så finns det en gräns för hur långt Sverige kan springa före länder genom att exempelvis höja koldioxidskatten.”

Läs mer på Socialdemokraternas hemsida https://www.socialdemokraterna.se/ var-politik/a-till-o/klimat/

Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna:

1. – Det viktigaste för oss är att ha ett globalt perspektiv. Utgångspunkten är vad världen ska göra. För att nå dit behövs tekniksprång som gör att fossilt kan konkurreras ut. Det spelar ingen roll var vi minskar utsläppen, bara vi gör det samtidigt som vi åsamkar ekonomin och tillväxten så lite skada som möjligt, säger Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

2. – Dels så vill vi få bort en hel del ineffektiv politik som ligger fast nu. Sedan vill vi satsa på forskningsinsatser, bland annat genom att införa ett stöd till innovativ miljöteknik som också ska kunna användas i andra länder. Vi vill också satsa på en forskningsreaktor för nästa generations kärnkraft, som vi ser behövs för att kunna dra ner utsläppen så kraftigt som vi planerar.

– Vi tycker sedan att staten ska fortsätta med infrastruktursatsningar – exempelvis genom att bygga ut en vätgasinfrastruktur och laddstolpar. Men stöd till privat konsumtion ställer vi oss inte bakom.

Fredrik Hedenus kommentar:

”Det är viktigt att skilja på forskning och det faktiska testandet och byggandet. Det är först när dessa satsningar rullar ut som det har den stora effekten. Forskningsanläggningen har därför kanske inte en betydelse för Sveriges klimatmål till 2045. Men det kan få påverkan på en längre sikt. Sverigedemokraterna har kanske den mest långsiktiga politiken, men de har väldigt lite som gäller fram till 2030. ”

Gró Einarsdóttirs kommentar: 

”Det kan vara smart att spara in på skattepengar och undvika subventioner när det redan finns ett intresse hos konsumenten till bra miljököp. Men då är det viktigt att ha koll på att det inte finns för höga barriärerna för att ändra beteendet. Se exempelvis valet mellan flyget och tåget. Där är det både är dyrare och krångligare för konsumenter att ta tåget utomlands, vilket görs att belöningsstrukturen behöver förändras även om vi vet och är positiva till det miljövänliga valet.”

Läs mer om SD:s klimatpolitiska prioriteringar i skuggbudgeten 2018 s. 57-59 samt 107–109.

Rickard Nordin, Centerpartiets klimatpolitiska talesperson:

1. – Det finns otroligt mycket vi behöver göra hemma, men det är också viktigt att komma ihåg att det inte bara är viktigt att vi lyckas exportera bra tekniska lösningar för hur utsläppen ska ner, utan också att exportera politiska lösningar som inspirerar andra, säger Rickard Nordin, Centerpartiets klimatpolitiska talesperson.

2. – Vi vill justera upp bonus-malussystemet och istället ha en grön bilbonus på upp till 100 000 för de miljösmartaste bilarna, som samtidigt ska finansieras genom ökade priser på de fossila bilarna. Genom att bonusen blir större än det system vi har nu så kommer också effekten att bli större.– Därutöver vill vi göra om stödansökningssystemet för exempelvis solceller så att det blir ett generellt grönt avdrag som direkt dras av vid inköpet, såsom rut och rot.

Varför?

– Vi tror på åtgärder som gör att du som medborgare direkt kan känna att du deltar i något positivt. Nuvarande stödsystemet skulle dock vara kvar för offentliga aktörer och företag, för omställningen behövs också där, säger Rickard Nordin och fortsätter:

– Som tredje åtgärd skulle jag lyfta klimatbonus till åkerier. Det skulle vara upplagt så att de bolag som lyckas dra ner utsläppen ska premieras. Men det skulle inte finansieras genom ökade kostnader för resterande näring, då vi redan nu ser att de är en ansträngd bransch.

Gró Einarsdóttirs kommentarer: 

”Vi förväntar oss numera att morötter är enkla att ta del av. De som utformar styrmedlena behöver tänka på att belöningen kommer så nära i tid som möjligt för att den skall vara effektiv.”

”Om man tänker utifrån motståndsperspektivet så kan det vara smart med bonusar, speciellt om det är en bransch som är beroende av fossila bränslen för tillfället.”

Fredrik Hedenus kommentarer:

”Det är fortsatt viktigt att investera i elsektorn, även om vi redan har låga utsläpp här i Sverige i den sektorn, för då så sjunker nämligen kostnaderna globalt. Detta gör att alla sedan lättare investerar i förnybart.”

”Denna form av premier kan fungera bra om det är en homogen sektor. Frågan är om åkeribranschen är tillräckligt likvärdig för att det här ska funka?”

Läs mer om Centerpartiets förslag i skuggbudgeten för 2018 sida 63 ff. samt 157.

Gubb Marit Stigson, klimatpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ:

1. – Vi vill ifrågasätta de strukturer som gör att vi fortsätter att förstöra miljön, trots att vi säger att vi vill göra något annat. Det övergripande är att vi vill ersätta ekonomisk tillväxt som ett överordnat mål, säger Gubb Marit Stigson, klimatpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ.

2. – Vi vill ha fossilfria finanser, det vill säga att AP-fonderna ska divesteras och att inga offentliga medel ska investeras i miljöfarliga verksamheter, säger Gubb Marit Stigson och fortsätter:

– Vi är även det enda partiet som vill ha en köttskatt. Den ska vara uppbyggd så att den animalieproduktion som har mest utsläpp ska beskattas mer, samtidigt som det sker en skatteväxling som gör grönsaker och frukt billigare. Detta tror vi är ett förslag som kan nå långt snabbt.

– Sedan skulle jag lyfta fram vår satsning på gröna transporter och då främst järnvägsutbyggnad. Vi kritiserar höghastighetstågen då det främst gynnar resande mellan de tre storstäderna i södra Sverige. Vi tar också från investeringar och driftsbudget för de fossildriva transportslagen som vägtrafiken, och lägger dem på att rusta upp och bygga ut järnvägsnätet.

Fredrik Hedenus kommentar:

”Om AP-fonderna skulle sluta investera i klimatförstörande industrier, så skulle de ändå nog få investeringar från annat håll så länge som de bedöms som lönsamma, så frågan är hur stor påverkan detta skulle få.”

Gró Einarsdóttirs kommentarer: 

”Vi har ju alla en bank eller pensionsbolag, men vi upplevs ha det svårt att enkelt säga till om hur de ska användas. Så om en generell regeln gör det lättare för individen att göra rätt, så är det generellt positivt.”

”Det finns som sagt (se V) en risk för att möta motstånd med en skatt. Och även om en skatt införs så finns det också en risk att de som inte accepterar den försöker att arbeta runt eller emot den.”

Läs mer på FI:s hemsida https://feministisktinitiativ.se/politik/miljo/

Maria Malmer Stenergard, klimatpolitisk talesperson hos Moderaterna:

1. – Vi vet att tiden är väldigt knapp. Därför menar vi att vi måste prioritera och rikta våra politiska resurser på de områden där vi dels har störst utsläpp och dels har störst potential att få ner utsläppen, basindustrin och transportsektorn. För vår del innebär det bland annat att vi vill ha en CCS-strategi, vilket FN:s klimatpanel också pekar på att vi behöver, säger Maria Malmer Stenergard, klimatpolitisk talesperson hos Moderaterna.

Fredrik Hedenus kommentar:

” Detta är ett till exempel på en exporterbar nyckelteknik som kan ha betydelse för svenska utsläpp, men också globalt. Det är därför en viktig investering.”

Hur ser ni då mer generellt på konsumtionssidan?

– Konsumenter är beredda att lägga en extra krona för att göra rätt val. Problemet är att det saknas information. Vill vi därför se mer tydliggjorda livscykelanalyser på en rad områden, såsom i frågan om elbilar, men även livsmedel.

Gró Einarsdóttirs kommentar: 

”Det är mycket forskning som tyder på att information är en av de svagaste åtgärderna som påverkar våra beteenden. Information behövs, men det finns ett glapp mellan vår vilja och vårt beteenden. Det är därför viktigare med prissignalen, våra normer och hur enkelt det är att göra rätt.”

2. – Eftersom vi slimmat våra utsläpp inom industrin redan, så gäller det nu att göra tekniksprång. Om vi lyckas med dem i Sverige så kan vi göra extremt stor klimatnytta globalt. Så vi måste fortsatt stimulera de här satsningarna på samma nivå som regeringen gör nu. På längre sikt vill vi byta ut industriklivet till ett klimatavdrag, som ska kunna ges till industrier som gör investeringar som drastikt minskar deras utsläpp. Därutöver vill vi prioritera tillståndshanteringen av dessa projekt, så att inte detta ska ligga i vägen vilket många säger nu. Sist men inte minst vill vi också bryta ut laddinfrastrukturstöden ur klimatklivet, då det är dem vi ser som mest effektiva stöd, säger Maria Malmer Stenergard.

Läs mer här https://moderaterna.se/miljopolitik och https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2018-05/Klimatpolitik%20180501_2.pdf

1. – För oss är det viktigast att omställningen sker genom en grön skatteväxling. Genom att höja skatterna på miljöskadlig verksamhet och sänka den på arbete så kan vi dels styra bort från skadlig verksamhet och samtidigt få mer arbetade timmar, vilket vi ser som viktigt för att kunna få en bra välfärd framöver, säger Lars-Axel Nordell, miljöpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

2. – Trafiken är jätteviktig och där vill vi bland annat fortsatt styra över mot mer järnvägstransporter genom att dels satsa på höghastighetstågen, men också genom att stimulera mer godstransporter på järnväg och i sjöfarten. Vi ställer oss även bakom exempelvis bonus-malus och tycker framför allt att det är viktigt att vi minskar ryckigheten i styrmedlena på persontrafiksidan, säger Lars-Axel Nordell och fortsätter:

– Vi vill även införa en skatt på osorterad avfallsförbränning för att öka återvinningen. Detsamma gäller på textiliesidan, som vi är bland de sämsta i EU på att ta om hand om. Vi vill införliva den i producentansvaret genom att införa en råvaruskatt på textilier.

Gró Einarsdóttirs kommentar: 

”Frågan om skatter för att uppnå målen är även här relevant. Vi kanske enklare kan få med oss folk genom att arbeta med ’morötter’ , samtidigt som man involverar de påverkade parterna. Om jag inte vill sortera eller återvinna så kan jag lätt komma runt detta.”

Läs mer om KD:s politik under rubriken ”Miljö och energi” på hemsidan https:// kristdemokraterna.se/miljo-och-energi/