Antalet döda fortsätter stiga i snabb takt vid protesterna i Gaza inför invigningen av USA:s Jerusalemambassad. Totalt uppges 52 palestinier ha skjutits ihjäl av israeliska styrkor och närmare 800 ha skottskadats – i konfliktens blodigaste dag på nästan fyra år.
Bland de döda finns en 14-årig pojke och en man i rullstol, uppger sjukvårdsdepartementet i Gaza, enligt Reuters.
Israels militär släppte under morgonen flygblad över Gaza där områdets invånare uppmanades att hålla sig borta från gränsen.
Men det har inte hindrat palestinier från att samlas i stora skaror för den näst sista dagen av sex veckors planerade protester, som eldats på av dagens omstridda ambassadinvigning. Tusentals människor har under dagen dykt upp vid flera samlingsplatser längs gränsen mot Israel.
Ett mindre antal har rört sig närmare gränsbarriären och börjat kasta sten, medan israeliska prickskyttar svarat med att öppna eld, rapporterar AFP.
– Det spelar ingen roll om hälften av oss dör. Vi kommer att fortsätta så att resten kan få leva med värdighet, sade 31-åriga Bilal Fasayfes till nyhetsbyrån, innan han tillsammans med sin fru och två barn klev på en buss i staden Khan Yunis med destination gränsen.
18-årige Muataz al-Najjar, som skadats vid fyra tillfällen under de senaste veckornas protester, är en av dem som siktar på att försöka ta sig över gränsen.
– Ambassadflytten från Tel Aviv kommer att stoppas, säger han.
Andra, såsom 50-åriga Faris Abu Hajaras, har förberett sig för att hålla sig bland folkmassorna längre från gränsen.
–Vi kommer att bete oss fredligt med våra händer så här, säger han med armarna upp i luften.
Den israeliska militären uppger att 35 000 människor är inblandade i de palestinska protesterna vid tolv områden längs gränsen, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Militären anklagar den islamistiska palestinska rörelsen Hamas, som styr i Gazaremsan, för att leda en ”terroroperation under skydd av människomassor”.
Militären beskriver eldgivningen som nödvändig för att försvara gränsen.
Protesterna är planerade att nå klimax i morgon, då palestinierna uppmärksammar Nakbadagen till minne av dem som flydde eller fördrevs i samband med staten Israels tillblivelse.
Flytten av USA:s Israelambassad från Tel Aviv till Jerusalem har väckt skarp kritik från omvärlden, och vrede bland palestinierna. Den följer efter president Donald Trumps erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad.
Jerusalems status är en av knäckfrågorna i Israel-Palestina-konflikten, då såväl israeliska som palestinska företrädare vill se den som sin huvudstad i en framtida tvåstatslösning.
Bakgrund: Omstridd stad
Jerusalem har varit omstritt i årtusenden, och kontroverserna fortsätter med full kraft. I FN:s delningsplan för Palestina 1947 — som ledde till skapandet av Israel – var Jerusalem en internationell stad mellan de judiska och arabiska stater som skulle skapas.
Känsligheten i frågan har gjort att omvärlden i stället behandlat Tel Aviv som Israels huvudstad. Sverige har, liksom USA och många andra länder, sin ambassad i Tel Aviv och bara ett generalkonsulat i Jerusalem.
USA:s kongress beslutade redan 1995 att flytta landets ambassad till Jerusalem. Lagen har dock ett kryphål, som utnyttjats troget sedan dess: Flytten av ambassaden kan skjutas upp ett halvår i taget, om ”nationell säkerhet” kräver det.
Alla presidenter har två gånger om året punktligt skrivit under uppskjutandet. Donald Trump gjorde det också första gången det blev aktuellt, i somras. Men när det var dags igen lät han bli och har i stället slagit fast att Jerusalem är Israels huvudstad.
