Korruptionen i världen minskar inte, trots att rekordstora summor böter betalats ut, visar en ny global studie. Sverige utmärker sig positivt men här finns därför en naivitet, säger en korruptionsexpert.
– Vi ser egentligen inga förbättringar, det är inte så att man ser att korruptionen minskar, säger Erik Skoglund, korruptionsexpert vid den globala revisionsbyrån Ernst & Young, som genomfört undersökningen.
Den baseras på intervjuer, via telefon eller besök, med 2 550 chefer på större företag i 55 länder.
De länder där de svarande upplever att det finns som mest utbredd korruption är Brasilien (96 procent), Colombia (94 procent), Nigeria (90 procent), och Peru (82 procent).
Bäst på listan ligger Tyskland med 0 procent, Schweiz (2 procent), Sverige och Finland (4 procent) och Taiwan (6 procent).
Sedan 2012 har mer än 11 miljarder dollar betalats ut i böter i korruptionsmål, en rekordstor summa, enligt undersökningen.
– Utredarna får ökade resurser, så bötesbeloppen går upp. Men trots det minskar inte antalet upptäckta fall. Och det är lite illavarslande givetvis, säger Erik Skoglund.
Revisionsbyrån ser snarare en negativ trend bland yngre företagare.
– De under 35 år har en ökad vilja att få igenom en affär genom att slira på reglerna. Det är mera resultatfokus. Det är en större press och kanske mindre acceptans för regler.
Samtidigt som korruptionen i Sverige är låg jämfört med övriga världen finns risken att problemen därför inte tas på allvar. För korruption existerar i Sverige, och en utsatt sektor är byggbranschen, enligt Emil Skoglund.
– Det är den här naiviteten att ”det händer inte oss”. Man blir också lite naiv när man gör affärer i nya länder, säger han.
I riskzonen ligger mindre företag som för första gången ger sig på marknader i exempelvis Ryssland, Kina och Latinamerika.
– Man kanske har en strikt gåvopolicy i Sverige, men i andra länder kanske man har en friare syn och bjuder med fruar eller män, och har inga problem att betala för hotellnätter.
Generellt tycker Erik Skoglund att framförallt företagsledningar i Sverige sköter sig, medan problemen uppstår regionalt eller på distriktsnivå. En stor risk finns dessutom när privata företag och landsting, stat eller kommun gör affärer.
– Ledningen måste förmedla varför arbetet mot korruption är viktigt. Har du en ledare som slirar lite, varför ska då de anställda strama till sig? Vet du att någon granskar vd:ns reseräkningar så skärper de anställda sig, säger Erik Skoglund.
