Vi måste kunna snacka om flyget, och på ett sansat sätt. I den intensiva debatten finns många ”ofullständiga, missriktade eller felaktiga” argument, skriver företrädare för KTH och Chalmers på DN Debatt.
De fem experterna tar bland annat upp att miljöpåverkan på hög höjd inte bara består av koldioxid. Också andra utsläpp och faktorer – även om man går över till biobränslen – kan få stor, och ännu delvis oklar, klimatpåverkan.
I andra punkter nämner forskningsföreträdarna att det i en bransch som flyget tar mycket lång tid att ställa om. Även om till exempel Norge nu planerar satsningar på utsläppsfri batteridrift, och det ställs hopp till vätgas som bränsle, kommer sådant även i bästa fall att ge klimateffekt endast på lång sikt.
”På kort sikt är manöverutrymmet begränsat och då finns det inte så mycket annat än resedämpande styrmedel såsom nationella skatter att välja på”, skriver de.
Den svenska flygskatt som infördes för bara några veckor sedan tas inte uttryckligen upp, men företrädarna nämner att de stora EU-länderna Storbritannien och Tyskland införde nationella skatter ”för många år sedan”.
Men begränsat flyg är inte detsamma som inget flyg, tillägger de. ”Så vitt vi vet finns det inga forskningsrapporter som hävdat att flyget bör avskaffas”, heter det i debattinlägget.
Fakta: Flygskatt
I hopp om att för miljöns skull få ner flygandet införde S/MP-regeringen den 1 april en svensk flygskatt. För flygresor inom Sverige och EES-området (EU-länderna, Island Liechtenstein och Norge samt Schweiz) är skatten 60 kronor. För resor till andra platser är den upp till 400 kronor per resa.
Bland andra länder som har liknande flygskatter finns Norge, Storbritannien och Tyskland. Men det finns också europeiska länder, såsom Danmark och Nederländerna, som infört skatt men sedan slopat den.
Bland argumenten mot flygskatt finns att effekterna är begränsade eller oklara, samt att det kan slå mot glesbygden.
