En asylsökande får beskedet att en biljett till Afghanistan finns bokad två dagar senare, trots att tiden att överklaga inte löpt ut. En annan körs till flygplatsen för utvisning – för att gränspolisen inte nåtts av besked om verkställighetshinder. Flera vittnar om påtryckningar om att återvända frivilligt. Exemplen på myndigheters brådska att verkställa utvisningar blir allt fler och skapar oro på förvaren.
För tre veckor sedan vittnade jurister och aktivister i Syre om att gränspolisen genomför utvisningar i all hast för att undvika att de stoppas – i två fall innan de slutgiltigt avgjorts av domstol. Sedan dess har flera berättat för Syre om liknande fall.
Den 3 april förde gränspolisen en ung asylsökande från förvaret i Kållered till Landvetters flygplats för att tvångsutvisa honom till Afghanistan.
I sista stund stoppades utvisningen efter att personer som hjälper den asylsökande uppmärksammat gränspolisen på att en ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier fanns inlämnad och att det därmed fanns verkställighetshinder. Gränspolisens chef Patrik Engström lägger ansvaret på Migrationsverket.
– Ansökan var inte registrerad i Migrationsverkets system Wilma när transporten påbörjades.
De som riskerar att tvångsutvisas fruktar ofta för sina liv. Borde inte ni förvissa er om att det inte finns några hinder för utvisning innan ni gör ett sådant här ingripande?
– Det gör vi, just genom att kontrollera i Migrationsverkets system Wilma.
Syre har också tagit del av vittnesmål om att gränspolisen och Migrationsverket utövat påtryckningar på unga asylsökande för att få dem att återvända frivilligt – innan utvisning vunnit laga kraft. Ett sådant fall är Zahid Ahmadi som också han sitter i förvaret i Kållered.
Vid sextiden en morgon i mars gick han på toaletten. På väg tillbaka kallar en av förvarets personal på honom och meddelar att han ska utvisas till Afghanistan två dagar senare. Gränspolisen hade varit där kvällen före och informerat personalen.
– Hon sa att det fanns biljetter bokade. Jag mådde jättedåligt, säger Zahid Ahmadi.
Men inte heller Zahid Ahmadis ärende var avslutat. Fortfarande fanns tid att överklaga ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Trots detta kallades han samma eftermiddag också in till ett möte om återvändande där han får frågan om han återvänder frivilligt. När Zahid Amadi svarar nej avslutas mötet.
Runt en timme senare får han beskedet av förvarets personal att man nu haft möte med gränspolisen och hans advokat och att biljetten avbokats – ett möte som hans advokat säger att han inte känner till.
Zahid Ahmids frivilliga juridiska ombud Maria Johansson är upprörd över hanteringen.
– Jag tror att de ville testa om vi visste vad som gällde när ärendet är öppet. Hade han inte vetat det hade han kanske skrivit under och så hade han utvisats innan ärendet avgjorts, säger hon.
Zahid Ahmadis familj är hotad av talibananhängare och han fruktar döden.
– Det finns bara två möjligheter, antingen så dödar de mig eller så lyckas jag undkomma på något sätt, säger han.
För den som befinner sig i Zahid Ahmadi situation är ett felaktigt besked om utvisning traumatiskt, påpekar Maria Johansson.
– Man utsätter dem för en form av psykisk tortyr för att knäcka dem, säger hon.
Gränspolisen uttalar sig inte om de enskilda fallen, men menar att några påtryckningar inte ska förekomma.
– Det är ingenting jag känner igen och jag har svårt att se syftet med det. Polisen ska inte försöka påverka personer överhuvud taget som är inne i en överklagandeprocess, säger Patrik Engström.
Inte heller chefen för Migrationsverkets förvar i Kållered, Jessica Nielsen vill kommentera enskilda fall, men menar att man inte utövar några påtryckningar genom att exempelvis ge osaklig information. Däremot hålls ”motiverande samtal” med dem som fått utvisningsbeslut för att de ska förbereda sig på att återvända, säger hon.
