Regeringens förslag innebär en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga som har fått vänta i 15 månader eller mer på Migrationsverkets beslut. Det handlar om cirka 9 000 personer.

Lagrådet anser att de nya reglerna kan ifrågasättas principiellt. Reglerna är också ”mycket svåra att överblicka”. Lagrådet hänvisar till att domstolar kritiserat förslaget för att konsekvenserna är svåra att överblicka.

”Lagrådet delar den bedömningen, och anser att gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”, skriver Lagrådet.
Lagrådet ifrågasätter också gränsdragningen i förslaget. Det gäller bara dem vars ansökan registrerades hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. ”Vilka möjligheterna är till uppehållstillstånd beror alltså inte på den enskildes förhållanden, utan på Migrationsverkets agerande. Det kan starkt ifrågasättas om detta är en objektivt godtagbar princip”, skriver Lagrådet.

Juristerna i Lagrådet anser vidare att det är en ny princip i utlänningslagstiftningen att låta handläggningstidens längd utgöra i stort sett enda skälet för uppehållstillstånd.

”Även i svensk rätt i övrigt är det inte en princip att låta utdragna handläggningstider i sig vara skäl för att bifalla ansökningar av olika slag. Förslaget väcker i detta avseende frågor som inte alls analyserats i lagrådsremissen”, skriver Lagrådet, som anser att förslaget inte uppfyller kraven för beredning av lagstiftning.

Av de cirka 9 000 som skulle beröras av regeringens förslag har cirka 2 000 redan fått lagakraftvunna utvisningsbeslut. Enligt Lagrådet kan det ifrågasättas vilken effekt det har på upprättandet av prövningssystemets legitimt: ”Ett av rekvisiten för bifall för de nämnda 2 000 personerna är således att utlänningen inte rättat sig efter ett tidigare lagakraftvunnet utvisningsbeslut”, skriver Lagrådet.

De höga juristerna ifrågasätter vidare att det räcker med att man har för avsikt att studera för att få uppehållstillstånd. Det krävs inte att studier faktiskt bedrivs. Någon kontroll av att utbildning påbörjas ska heller inte ske.
Lagrådet kritiserar också att förslaget om att även personer med oklar identitet ska kunna beviljas uppehållstillstånd inte beretts på ett godtagbart sätt.

– Mot bakgrund av den här allvarliga kritiken så är min uppfattning att regeringen borde dra tillbaka det här lagförslaget, säger Moderaternas migrationspolitiske talesperson Johan Forssell.

Regeringen behöver Centerpartiets stöd för att få igenom en eventuell proposition i riksdagen.

– Centern får svara för sig själva. Jag hoppas att alla partier nu tittar igenom den allvarliga kritik som kommit från lagrådet och lägger ihop det med vad andra remissinstanser sagt också, säger Forssell.

– Oavsett om man är för en generös migrationspolitik eller för en stram migrationspolitik så måste lagstiftningen vara korrekt.

Centerpartiet vill inte kommentera lagrådets kritik utan fortsätter att hänvisa till att man ska kommentera förslaget först när regeringens proposition ligger på riksdagens bord. Inte heller migrationsminister Heléne Fritzon (S) vill kommentera lagrådets kritik i nuläget.