Hur ska FN:s fredsbevarande styrkor bli mer moderna? Den frågan har diskuterats vid ett högnivåmöte i FN:s säkerhetsråd.
”Insatserna har inte alltid varit så effektiva, i bland har det kommit anklagelser om att de har varit kontraproduktiva”, säger samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan som representerade Sverige.
Baylan (S) förde fram tre punkter vid sitt anförande vid det hästskoformade bordet i FN-skrapan i New York. Han – och Sverige – understök vikten av att insatser som görs är välgrundade och välinformerade. Att regionala organisationer, exempelvis Afrikanska unionen, som har lokalkännedom tar större ansvar är också centralt.
– Vi har sett allt för många gånger att fredsbevarande trupper sänts ut utan mycket information och inte heller med den materiel eller utbildning som krävs, säger Baylan till TT efter mötet.
Också FN-chefen António Guterres betonade vikten av att göra de fredsbevarande insatserna starkare och säkrare.
Baylan säger att cirka 80 000 svenska män och kvinnor genom åren gjort FN-tjänst utomlands.
– Vi vill ju att det här ska skötas på bästa sätt.
I en FN-rapport som lämnades till Guterres i december konstateras att de fredsbevarande styrkorna behöver se över hur de arbetar och inte alltid undvika att använda våld. Detta i ljuset av att dödstalen bland FN-soldater har stigit de senaste åren. I fjol dödades exempelvis 59 FN-soldater i tjänt, en ökning från 34 soldater föregående år.
Guterres ska i höst presentera en plan för att åtgärda brister, däribland också att det måste bli större fokus på de mer långsiktiga lösningarna vid lägen där FN-trupp akut måste sättas in.
– Man kan ju inte i evighet hålla på med fredsbevarande trupper utan att ha planer på politiska lösningar också, säger Baylan.
Men den kanske viktigaste punkten för Baylan handlar om att de värderingar och de mandat som uttalas i FN också blir verklighet på marken. Han pekar på exemplen där FN-soldater begår sexuella övergrepp, och säger att det är förödande för trovärdigheten, och att det inte är visselblåsare som den före detta FN-tjänstemannen, svensken Anders Kompass som ska straffas.
– Om det skulle vara så att FN-personal utfört övergrepp så måste man bestraffa de skyldiga.
Fredsbevarande insatser står även i fokus för ett arbetsmöte Guterres ska ha med säkerhetsrådets medlemmar på den tidigare FN-chefen Dag Hammarskjölds gård Backåkra i Skåne i april.
–Jag hälsade Guterres välkommen och han sade att han ser fram emot att komma, säger Baylan.
Bakgrund: FN:s fredsbevarande insatser
FN:s första fredsbevarande styrka UNEF bildades 1956 av dess dåvarande generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld. Anledningen var Suezkrisen.
I dagsläget pågår 15 insatser i världen med totalt 110 000 fredsbevarare, bland annat i Haiti (Minujusth), Mali (Minusma), Centralafrikanska republiken (Minusca), Kongo-Kinshasa (Monusco) och Kosovo (Unmik).
Hur styrkorna kan effektiviseras och moderniseras har man diskuterat och arbetat med inom FN en tid, bland annat efter att den före detta svenske FN-tjänstemannen Anders Kompass slog larm om att FN-soldater förgripit sig på barn i Centralafrikanska republiken.
Från 2013 till 2017 dödades 195 personer ur de fredsbevarande styrkorna i våldsdåd, vilket är fler än under någon annan femårsperiod. I en FN-rapport i december hette det att styrkorna måste se över sitt arbetssätt och inte alltid undvika att använda våld: ”För att avskräcka och avvärja attacker och för att besegra angripare behöver FN vara starkt och inte tveka att använda våld när det är nödvändigt”, står det bland annat.
Källa: Peacekeeping.un.org, försvarsmakten
