DEBATT I varje riksdagsval röstar hundratusentals väljare på partier som inte kommer in i riksdagen. När de upplever sina röster som bortkastade skadar det förtroendet för vår demokrati, vilket i sin tur har andra negativa följdeffekter. Därför bör vi ändra reglerna så att fler väljares röster blir representerade i riksdagen.

Ett förslag som borde ha stor potential att på sikt kunna bli verklighet, och samtidigt kan göra stor skillnad, är att göra det möjligt att lägga en andrahandsröst, som lämnas in samtidigt som förstahandsvalet. Om det parti du i första hand röstar på inte klarar fyraprocentsspärren, så tillfaller din röst istället det parti du röstat på i andra hand (om du inte röstat blankt i andrahandsvalet). Det finns då normalt ingen taktisk nackdel med att rösta på det parti du faktiskt tycker är bäst.

Miljöpartiet tog ställning för någon form av preferensvalsystem redan 2007 och Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, menar att sådan här alternativröstning vore fullt möjligt. Systemet används i allt fler allmänna val och föreningar, däribland Miljöpartiets interna personval av individer och listor.

Alla valsystem har sina för- och nackdelar. Att sänka riksdagsspärren är förstås också tänkbart, men det är nog minst lika sannolikt att majoriteten höjer spärren. En poäng med en spärr på just 4 procent är att alla riksdagspartier då normalt blir representerade i alla utskott i riksdagen.

Varje land vill behålla just sina unika valregler. Schweiz har flera folkomröstningar om året, Nederländerna har ingen spärr alls, och Storbritannien stänger ute mindre partier genom enmansvalkretsar. Men varför inte tänka fritt och mer oberoende av hur det är just här och nu?

Om 2–4 partier hamnar strax under 4 procent i höstens val, så kanske den här debatten får fart igen? En del i det kan vara att genomföra förslaget internt i fler föreningar som vill ha mer rättvisa val med resultat som säkrare speglar hur de röstande faktiskt vill ha det. Sök Instant-runoff voting (IRV) på Wikipedia för mer info.