Språket styr våra tankar och språket är, bland mycket annat, politiskt. Tänk till exempel på ordet utanförskap och den linje som det drar upp mellan människor. När sjukskrivna och arbetslösa sägs leva i utanförskap beskriver man dem som utestängda, utan gemenskap, inte en del av samhället. För att kunna använda ordet måste man besöka en tankevärld där det är sant, och det gör något med oss.

Utanförskap är ett av orden i Nyliberal ordlista, ”en politisk och poetisk stridsskrift som vill synliggöra hur den nyliberala ideologin förändrat språket och styr våra ordval” som förlaget presenterar den.

Det är en ordbok, inte en ordlista, för varje ord får åtminstone en kort förklaring och lite historik. En del får en lång analys, en berättelse eller en dikt. Många ord som finns med är sådana som avhumaniserar eller uttrycker allt i termer som handlar om ekonomisk vinning: bostadskarriär, plus på kärlekskontot, flyktingström.

Investera: ”En ekonomisk handling med syfte att ge avkastning. Ordet används syftande på nära relationer. Jfr Kvalitetstid, Bonusföräldrar, Kärlekskonto, Energitjuv.”

Författaren och översättaren Mara Lee hittar många vinklar och aspekter på utanförskap. Hennes analys är lite långrandig i början, men det går över. Hon förbinder begreppet med rasifiering och migrationspolitik och konstaterar att utanförskap är ett ord som används av andra, inte av den som själv är berörd. ”Jag är i utanförskap” säger ingen.

Ordet ankarbarn ackompanjeras av Athena Farrokhzad med en dikt, vars sorgsna, rytmiska rader går som dyningar över Medelhavet. Den börjar:

Det är blodets dag Det är jordens natt Släpp nu relingen, lilla skatt.

Ordet förvar får nya dimensioner i poeten Gabriel Itkes-Sznaps prosadiktanalys. En människa som tas i förvar fängslas, oftast utan ens en misstanke om något brott, men inte i ett fängelse. I lagtexten är det inte ens ett förvar, utan ett boende. Ord som slätar över och förstummar, som döljer att det handlar om ett utomrättsligt frihetsberövande, skriver han.

Det är Arenas bokförlag Atlas som ger ut Nyliberal ordlista i samarbete med tankesmedjan Arena Idé, och bokens redaktörer är poeten Hanna Alvage och regissörerna Sara Gärde och Elin Lilleman Eriksson.

Som idé och projekt är det oerhört intressant och ganska spretigt. Några ord verkar finnas med enbart för att ge plats åt kritik av företeelser i samhället. Till exempel jobbskatteavdrag – ett osympatiskt påfund som ställer grupper mot varandra. Men själva ordet är en rak beskrivning som inte gör något särskilt med språket.

Suzanne Ostens fina skildring av ett sjunkande Venedig, under ordet marknad, gör mig samtidigt fascinerad och otålig. Det är vackert, det är sorgligt, det väcker tankar, men när ska hon komma till saken? undrar jag. Men hon är inte på väg dit. Hon skriver inte om ordet marknad utan om hur det kan gå när marknaden blir enväldig. Kanske blir den det just för att ordet har blivit ett namn på en nyckfull gud i vars händer allt ska läggas.

Utan ett tydligt vänsterperspektiv hade det varit en annan bok. Men ibland slår det över i dogmatism, till exempel när delningsekonomi beskrivs som ett nyliberalt rackarspel. Det är synd. Men det här är ingen bibel utan en bok full av impulser till att tänka själv, och det är fint så.