– Jag förnimmer en stark arom av valfläsk här. Det är ett slags försök att anpassa sig till en Sverigedemokratisk främlingsfientlig anda, säger Abd al Haqq Kielan, imam vid Stora moskén i Eskilstuna och ordförande i Svenska islamiska församlingarna.

Enligt Abd al Haqq Kielan handlar förslaget om ren populism.

TT: Vad ser du för risker med förslaget?
– Det fungerar som ett politiskt påhopp på den religiösa delen av samhället och framför allt på muslimer, säger Abd al Haqq Kielan.

Och han är inte ensam om att vara kritisk. Omar Abu Helal, biträdande rektor vid Växjö Islamiska skola, sågar också förslaget.

– Deras förslag strider mot Europakonventionen, att alla har rätt att utöva sin religion. Det här kan vi inte acceptera, säger han till SVT Nyheter Småland.

– Jag tycker att religiösa friskolor står för något positivt som gör att barn och elever får känna en trygghet i sig själva och att de har en koppling till sitt gamla hemland. Det är inte något segregerande.

Judiska centralrådet är däremot positivt och lyfter fram att S-utspelet tar hänsyn till de nationella minoriteterna.

”De judiska skolorna i Sverige är inte religiösa eller konfessionella skolor utan skolor som för det judiska kulturarvet vidare till nästa generation genom att undervisa om den judiska kulturen och religionen”, heter det i ett uttalande.

Rådet föreslår inrättandet av en ny skolform: nationell minoritetsskola eller judisk nationell minoritetsskola. ”På så vis kan de judiska skolorna tydligt skiljas från de religiösa friskolorna”.

Sveriges kristna råd, där ärkebiskop Antje Jackelén är ordförande, är också kritiska till förslaget.

På SvD Debatt skriver rådet att det är ”mer fördomar än fakta i debatten om konfessionella friskolor”. Dessutom skriver rådet att det är ”både naivt och märkligt att den sekulära inriktningen upphöjs till allena saliggörande och att konfessionella inslag misstänkliggörs utan urskiljning”.