Dna-tester har blivit en av de snabbast växande branscherna i världen. Antalet personer som låter testa sig för att få reda på mer om sitt ursprung ökar kraftigt för varje år. Men det finns företag som är mindre seriösa och resultatet är ofta svårtolkat.
– Om du har en enkel genealogi, stamtavla, får du ett bra svar. Men de flesta har ju inte det och då kan det bli galet om det är ett sämre företag som gjort testet. Om du exempelvis har en förfader från Island och en annan från Sydkorea kan du hamna i Ukraina vilket självfallet är helt fel, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
I dagsläget har över 15 miljoner människor, varav cirka 40 000 svenskar, låtit testa sig hos de mest erkända företagen i branschen, bland andra Family Tree DNA, Ancestry, National Geographic, MyHeritage och 23andMe. Merparten av dessa är USA-baserade.
– Utvecklingen har verkligen exploderat de senaste åren, säger Magnus Bäckmark, släktforskare och författare.
Att göra ett test är mycket enkelt. Man gnuggar lite på insidan av kinden med en tops för att samla lite kindceller och skickar sedan in provet till företaget. Kostnaden varierar men ligger oftast mellan 600 och 1 700 kronor.
Vad får man då för detta? Oftast en lista med procentsatser över vilket ursprung man har. Exempelvis kan det heta att man till 50 procent har skandinaviska rötter, till 24 procent härstammar från Västeuropa, till 8 procent från Finland, och så vidare.
Magnus Bäckmark anser att mycket av detta är mer eller mindre oseriöst, även om vissa delar av analyserna är användbara i släktforskningen.
– Den del som anger procentlikhet mot olika referensgrupper är däremot inte mycket att fästa avseende vid. Resultatet beror på vilka referensgrupper personens dna jämförs med. Ett och samma dna-prov kan därför ge olika utslag hos olika företag, säger han.
Mattias Jakobsson håller med. Han säger att det är absolut nödvändigt att ha med både mitokondriellt dna – som nedärvs på mödernet – och dna från den manliga y-kromosomen.
– Att bara använda mitokondrie-dna som vissa företag gör går inte. Det blir en väldigt grov gissning, säger han.
Han påpekar också att det är väldigt viktigt att ha med så många genetiska markörer som möjligt. Markörerna är små utvalda delar av dna med känd plats på kromosomen.
Många människor vill förstås få reda på hur deras rötter ser ut mycket långt tillbaka i tiden. Problemet är bara att nästan alla människolinjer är utdöda så i slutändan har vi alla nästan samma ursprung. Går man bakåt till stenåldern härstammar vi från ett mycket litet antal individer.
– För några få hundratusentals år sedan visar dna-analyserna att alla nu levande manslinjer härstammar från en enda man och alla kvinnolinjer från en enda kvinna, säger Bäckmark.
Dna
Dna är en förkortning av deoxiribonukleinsyra, en typ av molekyl som bär på den genetiska informationen som behövs för att bygga upp de proteiner som utgör en individ.
Dna finns hos alla levande organismer, och hos många virus. Molekylen, som finns i identiska kopior i varje cell hos en individ, arrangeras i långa strukturer som kallas kromosomer.
En gen är en sekvens av nukleotider i en dna-molekyl. Nukleotiderna består bland annat av kvävebaser. Deras ordningsföljd bestämmer uppbyggnaden av proteinerna hos organismen.
Källa: NE, PNAS, Nature, m.fl.
