Stora och små bokstäver handlade En syl i vädret om härom veckan. Men det finns så många olika slags ord, namn och regler, så det var bara namnen på olika myndigheter, företag och organisationer som fick plats. Minus de namn som är förkortningar.

Nu kommer förkortningarna, filmtitlarna, diagnoserna och orden som en gång var varumärken. Och varför skåningen har litet s när Svappavaarabon har stort.

Skåningar, Fi och SAC

Den enkla förklaringen är att Svappavaarabo är ett sammansatt ord som består av namnet Svappavaara och efterledet -bo. Skåning är inte sammansatt av Skån + ing utan en avledning, man har gjort ett nytt ord med stammen i Skåne som grund. Det nya ordet är inget namn och har därför liten bokstav i början. Jo, det finns tre personer i Sverige som heter Skåning, men de får vara undantagen som bekräftar regeln. Likadant är det med göteborgare, stockholmare, malmöiter, etiopier och så vidare: det är avledningar, inte sammansatta ord, och det är inte namn.

När det gäller partier kan man tänka likadant. Centerpartiet är ett namn på ett parti, centerpartist och centerpartistisk är avledningar och ska ha liten bokstav.

Så funkar det ned de flesta partier. Andra partinamn är mer komplicerade – vad kallar man till exempel en medlem eller politiker i Feministiskt initiativ? En feministisk initiativtagare? Nej, snarare blir det Fi-medlem, Fi-politiker eller Fi:are.

När Feministiskt initiativ själva förkortar sitt namn i skrift vänder de upp-och-ner på i så det blir F!. Det är ju fyndigt, men rekommenderas bara för partimedlemmar (se Syre #239). Annars är det ett typiskt exempel på ett förkortat namn där bara första bokstaven ska vara stor. Man uttalar det ju som ett ord, fi, inte eff-i. Andra exempel är Ikea, Nato och Unicef (FNs organisation för utbildning, vetenskap och kultur).

FNs flyktingorgan uttalas u-enhå-ce-err, det syndikalistiska fackförbundets namn i förkortning uttalas ess-a-ce och Amerikas förenta stater uttalas u-ess-a, och de skrivs med versaler: UNHCR, SAC, USA.

Tv, termos och tourette

Floden Ebola ska ha stor bokstav, men sjukdomen är uppkallad efter floden ska ha liten. Överhuvudtaget ska sjukdomar och andra diagnoser inte ha stor bokstav. Undantagen är de som är uppkallade efter en person. Alltså har diabetes, benfraktur och autism liten bokstav medan Alzheimers sjukdom och Tourettes syndrom har stor. Om man däremot säger bara alzheimer eller tourette anses orden ha förlorat sin namnkaraktär och får liten bokstav.

En del ord börjar som varumärken men får sedan ett eget liv. En termos är en termos även om den inte är av märket Thermos och en elektrisk rullstol av scootertyp brukar kallas permobil oavsett fabrikat. Namnen har blivit vanliga substantiv, fabrikanterna kan ogilla det men det är språkbrukarna som äger språket. Ingen har rätt att kräva att en permobil kallas något annat än permobil – med litet p om det inte handlar om märket.

Även många förkortningar är så vanliga och välkända att de lever sina egna liv i språket och klarar sig utan versaler. Television, bysthållare och verkställande direktör heter nästan alltid tv eller teve, bh eller behå och vd (men inte vede).

Adhd, rot-avdrag, a-kassa och laser är andra exempel.

Skriv Inte Så Här

Användningen av stor bokstav varierar mellan olika språkområden. Amerikanska Tidningsrubriker Brukar Se Ut Så Här med versaler i nästan alla ord. Brittiska tidningsrubriker skrivs mer som vanliga meningar. Titlar på böcker, låtar och andra verk kan följa vilken som helst av de här principerna – de kallas headline style och sentence style. Dessutom har olika tidningar och förlag olika principer för hur headline style egentligen ska se ut, och den ena principen används i bibliografier, den andra i referenslistor.

Den röran slipper vi på svenska. Här är det sentence style som gäller oavsett om det handlar om en bok på svenska eller på engelska. Ta till exempel Mark Haddons mest kända bok, som är utgiven som The Curious Incident of the Dog in the Night-time. I svensk översättning heter boken Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Samma princip rekommenderas när man skriver om den engelska utgåvan i en svensk text.

Troll och gudar

Titlar på folk har också liten bokstav. Vd, som sagt, professor, doktor, sergeant och prinsessa – även om hovet skriver Prinsessan Madeleine och Herr Christopher O’Neill. En CEO är ungefär detsamma på engelska som en vd på svenska. Jag har nog aldrig sett CEO skrivas med små bokstäver. Antagligen för att det inte är så etablerat och för att det uttalas på engelska även när man talar svenska.

Gudar, biblar, koraner och liknande kan vålla osäkerhet, framför allt om man inte tror på dem. Men handlar det om ett namn ska det vara versal oavsett tro. Ta till exempel ett mumintroll. Ett mumintroll vilket som helst har liten bokstav, men ett av mumintrollen heter Mumintrollet, och då är det ett namn som ska ha versal. Oavsett om vi tror på mumintroll.

Det är likadant med gudar: Ahura Mazda, Allah, Kali och Gud (med versal) är namnen på olika gudar (utan versal).

Bibeln och Koranen är namn på litterära verk och har därför stor bokstav. Men om du har tio exemplar av Bibeln har du tio biblar, inte tio Biblar.

Men gudarnas motparter? Om du skriver om fan och hans mormor, till exempel, ska det inte vara versal då? Jo, det borde det ju vara, såvida man inte ser fan som en titel snarare än ett namn, men traditionellt har man skrivit fan, satan och djävulen med liten bokstav. Kanske för att de mest används som svordomar eller mer abstrakta begrepp, kanske för att man inte har velat hedra namnbärarna med versal. Men versal som hedersutmärkelse är en opraktisk princip, även om den skulle kunna få donald trump att spricka av ilska.

Flugsvamp och fosfor

Grundämnen stavas med liten bokstav (när de inte är namn på tidningar förstås): guld, syre, fosfor, plutonium. Men den kemiska beteckningen ska ha versal: Au, O, F, Pu. På samma sätt har arter liten bokstav på svenska, som röd flugsvamp, medan det latinska namnet skrivs Amanita muscaria.

Går vi närmare in på naturvetenskapens område, eller för den delen teknikens, är det ett myller av förkortningar, enheter och specialfall. Men det får räcka så här.