Det är trångt runt fyraprocentsspärren. Feministiskt initiativ (Fi) ligger i dagsläget längst ifrån en riksdagsplats efter valet, men hoppas nu kunna framstå som ett tydligt alternativ i ett politiskt landskap där frågor om brott, straff, migration och försvar dominerar.

– Vi ser en kantring mot nationalistiskt tänkande och kapprustning som väldigt många känner sig obekväma med. Det ökar våra chanser att komma in. I dag har fredsrörelsen ingen röst i riksdagen, säger Gudrun Schyman, som delar partiledarskapet med Gita Nabavi.

Kristdemokraterna å sin sida var tidigt ute med vad många ser som en förflyttning åt höger. Redan i december 2014, med Göran Hägglund kvar vid rodret, lade partiet förslag om att ersätta permanenta uppehållstillstånd för flyktingar med tillfälliga. Förslag om stärkt försvar, fler poliser och terrorbekämpning skulle följa.

Men det handlar inte om en glidning på den politiska skalan, enligt partisekreteraren Acko Ankarberg Johansson. Inte heller om att man såg ett tillfälle att locka väljare till höger innan Moderaterna börjat gå i en mer konservativ riktning. Istället menar hon att erfarenheterna från valet 2014 visade på behovet att lägga förslag på fler områden.

– Vi var starka i våra hjärtefrågor som välfärden, men inte riktigt bra på det som snabbt kom upp i debatten, och hade inga kristdemokratiska svar på migration eller försvar, säger Acko Ankarberg Johansson.

Hjärtefrågorna är fortsatt de samma, menar hon: vård, äldre och trygghetsfrågor.

– Sjukvården är nummer ett. Vi har ungefär 90 000 människor som står i kö. De allra flesta utgår från att sjukvården finns där när vi behöver den, det ingår i samhällskontraktet. När man nu inte längre kan leverera den vården blir det ett välfärdssvek.

En DN-intervju nyligen med partiledaren Ebba Busch Thor hade ett annat fokus. Rubriken löd: ”Invandringen har lett till värderingskris i Sverige”.

– Det hon sa var att vi haft en värderingskris väldigt länge, men att den accentuerats i och med att många kommit hit. Hederskultur och hedersrelaterade brott har blivit mer påtagliga de senaste åren och det beror så klart på att människor levt i en sådan kultur och tagit med sig hit.

Hur ser de kristdemokrater som under lång tid varit starkt engagerade för flyktingar på att ni så starkt betonar de problem som ni menar följer med invandring?

– De är lika engagerade i att stoppa attentat mot asylboenden som mot det hedersrelaterade våldet. Vi måste våga tala om vad Sverige står för: jämställdhet, frihet, rättvisa och värna de värderingar som byggt vårt land så att de som flytt förtryck kan komma hit och bli del av samma frihet.

För Miljöpartiets del är det fokus på miljö och klimat som gäller fram till valet. Inte helt enkelt i en tid när det med nöd och näppe ryms på topp-tio-listan över det som väljarna rankar högst.

– Fler måste förstå att miljö– och klimatfrågorna är grunden till allt. Men vi vet att klimatfrågan är den fråga som engagerar flest på sikt och bland de unga väljarna är klimatfrågan i topp.

Efter tuffa kompromisser i regering har också partiet förlorat den närmast monopolliknande ställning man tidigare hade i miljö– och klimatpolitiken. Nu gör såväl Fi som Vänsterpartiet anspråk på att ha en radikalare politik. Amanda Lind håller inte med.

– Vi har just släppt vår klimatfärdplan med över hundra förslag för att klara klimatet, så vår politik är väldigt genomgripande. Sedan försöker vi se vad som är möjligt att forma majoriteter för och genomföra under nästa mandatperiod. Det är Miljöpartiet som i praktisk handling och konkreta förhandlingar prioriterar miljö och klimat, säger hon.

Förslagen i klimatfärdplanen är många, men få av dem är siffersatta. Exempelvis framgår att den flygskatt som införs i vår ska höjas, men Amanda Lind vill inte resonera kring nivåer eller om hur mycket resandet behöver minska.

– Jag tror att vi flyttat fram positionerna i debatten och att det kommer att finnas en ökad acceptans för ytterligare förslag som gör att flygandet minskar och att flyget får betala mer av sina klimatkostnader.

Någon motsättning mellan att vara ivrig pådrivare och ansvarstagande regeringsparti vill hon inte kännas vid.

– Vi tar gärna en fajt för spetsiga förslag, men vi vill också vara genomförande, forma lagstiftning och lägga så gröna budgetar som möjligt. Det måste gå att kombinera.

Fi slipper balansakten mellan radikalitet och trovärdighet som regeringsparti. Det betyder inte att valplattformen består av slagord. Första punkten lyder ”Omformulera Medlingsinstitutets uppdrag”, vilket syftar till att arbeta för jämställda löner.

Finns det en risk för att ni formulerar er politik för abstrakt och akademiskt?

– Nej. Vi säger sex timmars arbetsdag, vi säger rättvisa pensioner och vi säger satsa på förlossningsvården istället för på nya stridsvagnar. Det finns en väldig tydlighet, säger Gudrun Schyman.