En ny databas ska bidra i kampen mot den kriminella mångmiljardindustri som människohandeln utgör i världen. Detta med hjälp av insamling av uppgifter från en lång rad organisationer som arbetar mot fenomenet.
Satsningen, Counter-trafficking data collaborative, beskrivs som världens första dataportal om människohandel och trafficking. Bakom satsningen står Internationella migrationsorganisationen IOM, tillsammans med Polaris, en hjälporganisation som arbetar mot människohandel.
De uppgifter som samlas in från olika organisationer som arbetar mot människohandel i olika delar av världen ska användas för att identifiera och bemöta pågående trender i den kriminella industrin.
– Vi befinner oss bara i början när det gäller vad den här typen av information kommer att kunna användas till i framtiden, säger datainsamlingsexperten Harry Cook vid IOM till IPS.
– Insamling av data kan bli mycket användbart för att bygga grunden för politiska satsningar och program för att bekämpa människohandeln, fortsätter han.
Det finns uppskattningsvis 20 miljoner människor i världen som har fallit offer för människohandel, och i dataportalen finns 80 000 fall beskrivna. Det handlar bland annat om kvinnor som utnyttjats sexuellt eller tonåringar som tvingats till långa arbetsdagar till ingen, eller usel, lön.
Harry Cook säger att förhoppningen är att de många fallen ska bidra till att belysa problemen.
– Runt om i världen finns det många aktörer som arbetar med att hjälpa offren. Om vi lyckas samla in de uppgifter som finns och kan visa dessa för de aktörer som arbetar med att bekämpa dessa brott så kan det bli ett stort steg framåt, säger han.
En av de trender som blir belysta i datainsamlingen gäller människohandeln med barn, där många av fallen till en början har involverat en anhörig. Uppgifterna visar att det är vanligare att pojkar faller offer. De flesta blir utsatta för sexuella utnyttjanden, men många faller också offer för tvångsarbete.
Ett av fallen gäller Carlos som var 16 år gammal då han reste till släktingar i USA från hemlandet Guatemala i syfte att få en bättre utbildning. Väl framme tvingades han i stället arbeta inom byggindustrin, tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan. Lönen tog hans släkting hand om, med hänvisning till att den skulle täcka hans levnadsomkostnader och kostnaderna för Carlos resa till landet.
Harry Cook säger att det är en form av människohandel som tidigare sällan har synts i statistiken, men som man nu sett många exempel på.
– Detta tyder på att vi behöver ändra lite inriktning på hur vi fokuserar våra insatser, säger han.
Tack vare att Carlos fick kontakt med organisationen Polaris kunde han få hjälp med sin situation, men det gäller långt ifrån alla offer.
Ett annat fall handlar om Fernando, som kände sig hotad i hemlandet El Salvador och därför betalade en människosmugglare för att hjälpa honom till USA. Väl framme i Texas blev han ”köpt” av en restaurangägare och sedan dess har han arbetat som diskare utan lön i fem års tid, av rädsla för att annars bli deporterad tillbaka till hemlandet.
Målet är att den nya portalen ska öka tillgången på den information som lokala, nationella och internationella organisationer och organ behöver för att kunna bekämpa människohandel och andra former av utnyttjanden.