Nicaraguas hårdare gränskontroller har gett resultat i kampen mot den gränsöverskridande kriminaliteten. Samtidigt har den slagit hårt mot de migranter som nu inte kan resa genom landet för att nå fram till USA.
Roberto Orozco, oberoende säkerhetskonsult, påpekar att Nicaraguas hårda inreseregler hänger samman med den kris som uppstod i regionen i november 2015. Då försökte många kubanska migranter ta sig genom Centralamerika för att nå fram till USA innan landet införde skärpta regler.
Detta ledde till en kris som flera av regionens länder, men även Colombia och Mexiko, försökte hitta en lösning på. Den nicaraguanska regeringen under president Daniel Ortega vägrade dock att samarbeta för att försöka lösa situationen för de runt tre tusen kubaner som hade fastnat i Costa Rica, på gränsen mot Nicaragua.
En humanitär kris
Landet skickade ut poliser och militärer för att hindra migranterna från att ta sig över gränsen, vilket ledde till en humanitär kris. Den löstes inte förrän andra länder gick med på att låta migranterna resa vidare, utan att behöva resa genom Nicaragua.
Nicaraguanska ledare har förklarat att de hårda inreseregler som införts vid landets södra gräns syftar till att bekämpa de hot mot den nationella säkerheten som kommer från den organiserade brottsligheten, i form av bland annat människosmuggling och knarkhandel.
Roberto Orozco säger att de hårda gränsreglerna, som innebär att bland annat sydamerikaner, afrikaner och haitier inte får resa genom landet, sedan slutet av 2015 har gynnat Mexiko och USA, som är landets viktigaste handelspartner.
Samtidigt ifrågasätter han hur effektiv politiken har varit när det gäller att minska strömmen av migranter genom kontinenten, samt på vilket sätt den slagit mot de människosmugglare som agerar i regionen. När det gäller dessa frågor finns det inte mycket officiell information att tillgå.
Foto: José Adán Silva/IPS
Allt färre mord
Ricardo de León Borge, vid juridiska fakulteten vid American College i Managua, säger till IPS att de hårda gränskontrollerna i första hand syftar till att öka tryggheten inom landets gränser – men också till att inte fler papperslösa migranter ska falla offer för de kriminella nätverken av människosmugglare.
Enligt uppgifter från Nicaraguas polis har mordstatistiken sjunkit i landet och den var förra året den lägsta som uppmätts under de senaste 15 åren.
Samtidigt har den hårda politiken resulterat i fler människorättsbrott, enligt Nicaraguas center för mänskliga rättigheter.
– De hårda gränskontrollerna har lett till att det blivit ännu farligare för migranter som försöker ta sig genom landet mot USA, säger juristen Gonzalo Carrión, som arbetar för organisationen, till IPS.
Som exempel nämner han de tusentals kubaner och afrikaner som tvingades bort från landet i slutet av 2015, samt ett fall med tolv afrikaner som året därpå drunknade i Nicaraguasjön då de försökte undkomma gränskontrollerna, samt fallet med en kamerunsk kvinna som greps i slutet av förra året.
Foto: Esteban Felix/AP
”Moralisk barbarism”
Det sista fallet gäller Marie Frinwie Atanga, som ursprungligen kommer från Kamerun men är bosatt i Belgien. Förra året reste hon till Nicaragua för att ta hand om sin döde sons kropp, efter att hennes 20-årige son hade skjutits till döds i södra Nicaragua i samband med en eldstrid mellan gränspoliser och människosmugglare, som var på väg att transportera en grupp människor från Costa Rica till Honduras.
”Staten visar genom detta fall upp juridisk och moralisk barbarism”
Väl i Nicaragua greps dock Marie Frinwie Atanga och anklagades för att tillhöra en internationell liga av människosmugglare och nu hotas hon av tolv års fängelse.
– Staten visar genom detta fall upp juridisk och moralisk barbarism, menar Gonzalo Carrión.
Den hårdare politiken har även inneburit att ett förbud för lokalbefolkningen att hjälpa migranter införts. Det har lett till att människor som hjälpt personer i utsatta positioner med mat, vatten eller kläder, har blivit åtalade.
Skickar hem pengar
Gonzalo Carrión menar att den hårda politiken dessutom står i strid med Nicaraguas egen historia, där många medborgare lämnat landet. Närmare elva procent av nicaraguanerna beräknas leva och arbeta utomlands, främst i USA, Costa Rica, Panama eller i Spanien.
Enligt Världsbanken lever knappa 30 procent av befolkningen i fattigdom, vilket innebär att Nicaragua är ett av de fattigaste länderna i Latinamerika. De medborgare som bor utomlands skickar årligen tillbaka mångmiljardbelopp till sina nära och kära, och landets centralbank bedömer att dessa siffror kommer att växa ytterligare under innevarande år.
