Efter uppgörelsen om att avveckla tv-licensen och få till stånd en långsiktigt hållbar finansiering som samtidigt stärker public service oberoende, har den rödgröna regeringen nu också nått en uppgörelse med Vänsterpartiet och de fyra allianspartierna om ett breddat mediestöd. Även här såg meningsskillnaderna inledningsvis svåra ut att kunna överbrygga. Lösningen blev att föra samman det bästa från två världar, det vill säga från både dagens presstöd och från medieutredningens förslag. Å ena sidan förstärks det befintliga presstödet med ökade stödnivåer. Å andra sidan införs ett teknikneutralt mediestöd riktat till nyhetsredaktioner som etableras i så kallade vita kommuner, de orter där det idag saknas eller är en väldigt bristfällig nyhetsbevakning.
Orsaken till att dagens presstöd behöver utvecklas är den allvarliga utvecklingen där allt fler orter står utan kontinuerlig nyhetsbevakning, delvis som resultat av en snabbt krympande annonsmarknad för dagspressen. Journalistik är en av demokratins hörnpelare, med uppdrag att granska makthavare, förmedla kunskap kring komplexa frågeställningar och fördjupa samhällsdebatten. Utan nyhetsredaktioner är det svårt att föreställa sig en vital demokrati. Vi har redan i dag ett stort demokratiskt underskott här. För att vända en utveckling med krympande lokalredaktioner måste mediestödet stärkas. Den uppgörelse som har träffats innehåller fyra delar:
1) Ett nytt stöd införs för journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade
Medieutredningens förslag om ett nytt stöd för journalistik i så kallade vita fläckar genomförs. Stödet går till det redaktionella arbetet utan att krav riktas på i vilket medium nyheterna förmedlas. Ett tak på hur stort stödet kan vara sätts till en miljon kronor per område, vilket som utgångspunkt ska vara en kommun. En och samma aktör kan däremot etablera verksamhet i flera kommuner.
2) Vidareutvecklat teknikneutralt innovations- och utvecklingsstöd
Det nya innovations- och utvecklingsstödet breddas till att också inkludera aktörer som enbart förmedlar nyheter digitalt, men görs samtidigt spetsigare med betoning på utveckling och innovation och att syftet ska vara att med redaktionellt innehåll av hög kvalitet främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet.
3) Förlängning och höjt driftstöd
Nuvarande presstöd till den tryckta pressen förlängs och höjs samtidigt för medel- och högfrekventa tidningar med cirka 10 procent, upp till det tak som även finns idag på 40 miljoner kronor per år.
4) Förlängning och höjt distributionsstöd
Det särskilda distributionsstödet för samdistribution av papperstidningar förlängs och höjs med 50 procent, för att säkerställa att tidningar kan distribueras även utanför de större städerna.
Ambitionen är att det nya mediestödet ska börja gälla från och med den 1 januari 2019. För att finansiera dessa förstärkningar höjs anslaget för det statliga mediestödet med totalt 110 miljoner kronor under 2019 och 2020.
Med denna breda politiska uppgörelse vill vi säkerställa att mediestödet finns kvar oavsett regering. Styrkan i uppgörelsen är samtidigt att alla nyhetsförmedlare, oavsett om man driver en traditionell dagstidning eller om man agerar helt utifrån digitala plattformar, ges förutsättningar att utveckla verksamheten.
