Andra AP-fonden finansierar företag som roffar åt sig mark i Brasilien. En brasiliansk delegation besökte i veckan Sverige och vittnade om förödande konsekvenser för människor och miljö.
I regionen Matopiba i nordöstra Brasilien roffar stora företag åt sig mark för att odla soja eller andra exportprodukter – eller för att sälja marken vidare. Fattiga människor som har rätt till marken enligt den brasilianska konstitutionen, men sällan har egna papper på att marken är deras, står chanslösa.
Denna så kallade ”land grabbing” ödelägger mångas möjligheter att försörja sig. Skog skövlas, dricksvatten förgiftas och människor uppvuxna i traditionella samhällen tvingas ta sin tillflykt till städerna. Om detta vittnar den delegation som i veckan besökte Stockholm, inbjudna av Latinamerikagrupperna och FIAN international.
Våld och hot från de som är inblandade i land grabbingen är vanligt. Den aktivist från Comissão Pastoral da Terra (CPT) som kämpar för människors rätt till jord i Brasilien fruktar för sitt liv och vill inte att vi avslöjar hans riktiga namn. Ivan, som vi kallar honom, menar att hans folk är helt beroende av den mark som tas ifrån dem.
– Vi måste få utrymme att leva. Vi behöver marken lika mycket som människor i Sverige behöver kläder för att skydda sig mot vintern, säger Ivan.
Pensionsfonden Andra AP-fonden är en av de största ägarna i fonderna TCGA I och II som hör till de största investerarna i mark som tagits från människor. Detta enligt en rapport som Latinamerikagrupperna och FIAN International nu håller på att sammanställa. 1,2 miljarder har den svenska pensionsfonden satsat i de båda fonderna.
Redan 2015 visade en rapport från bland andra Latinamerikagrupperna på TGCAs kopplingar till land grabbing. Det har inte fått andra AP-fonden att ompröva sina investeringar.
I veckan mötte den brasilianska delegationen företrädare för andra AP-fonden.
– Jag sa åt dem att deras pengar på riktigt påverkar vårt liv och vårt levebröd, säger Ivan.
Andra AP-fonden säger att de ska kommentera rapporten när den publiceras, men att de är säkra på att TGCA inte är inblandade i land grabbing och att dessa köper jordbruksmark av jämnbördiga parter och inte av små familjejordbruk.
– Jag tror att vi kanske har olika definition av vad land grabbing är, säger andra AP-fondens kommunikationschef Ulrika Danielsson.
