Den angolanska författaren José Luis Mendonça presenterade sin första bok på svenska vid Bok- och Biblioteksmässan 2017. Kungadömet i Kasuarinskogen är en historisk roman som omfattar de första tolv åren av Republiken Angolas historia, med tillbakablickar till kolonialtiden som avslutades efter ett långvarigt frihetskrig.
Nejlikerevolutionen i Lissabon våren 1974 ledde till självständighet den 11 november 1975. Men tre olika befrielserörelser, med militärt stöd från USA, Kuba och grannländerna kämpade om makten och kunde inte komma överens. Inbördeskriget varade i 25 år och blev fruktansvärt för soldaterna och landsbygdsbefolkningen. Författaren (född 1955) tjänstgjorde i regeringsarmén i sex år, utbildade sig till journalist och är för närvarande redaktör för kulturtidskriften Cultura.
Kungadömet i Kasuarinskogen beskriver händelser under det absurda och meningslösa inbördeskriget. Regeringssidan hade kontroll över de stora oljefyndigheterna i nordväst och motståndarna på landsbygden i söder hade kontroll över diamantgruvorna.
Grymma händelser varvas med humoristiska berättelser om personer som på olika sätt drabbats av kriget. I huvudstaden råder ett administrativt kaos, eftersom nästan alla portugisiska tjänstemän hade flytt till Portugal. Regeringen hotas av splittring redan innan den populära presidenten Agostinho Neto dör i cancer.
”Mendonça ger läsaren en inblick i Angolas historia och svårigheter att bygga ett demokratiskt samhälle.”
Nkuku beskriver sin förvandling från statstjänsteman till rekognosceringssoldat, hur han missar upproret i Luanda våren 1977 på grund av ett uppdrag till staden Nya Lissabon i bergen. Han får reda på de traumatiska händelserna av sin lillasyster som värnar om sin bror och fridsamme hjälte.
Trots allt elände råder en överlevnadsinstinkt som författaren lyfter fram på ett kärleksfullt sätt. En av karaktärerna, Kangrima, var portugis och officer i folkmilisen, när de mötte sydafrikanska trupper som gått över gränsen från Namibia. Soldaterna retirerade och försökte skydda människor på flykt, när franska Mirageplan fällde bomber. Han berättar för huvudpersonen Nkuku om sjukvårdaren som upptäckte honom bland alla döda soldater och civilpersoner. Han fördes till sjukhuset i Ondjiva och låg sju dagar i koma medan den kubanska läkaren plockade ut krossade benskärvor ur det ena lårbenet.
Många civila drabbas när upprorsmakarna utrotas. Primitivo, filosofen, klarar sitt trauma genom ”självförvållad minnesförlust” och hamnar på Luandas mentalsjukhus. Dit har också Eustásia, före detta balettdansös, intagits.
Tillsammans med fem andra patienter flyr de till friheten på Luandaön och bildar ett kungadöme i Kasuarinskogen. Till statsöverhuvud väljs Eustásia eftersom hon är den enda kvinnan. Primitivo kallar in sin gamle vän Nkuku som har studerat ekonomi i Östtyskland för att bli rådgivare åt finansministern. Och katten Stravinski hjälper Nkuku genom att tyda hans drömmar. Det leder till ett brev med temat ”Om ministrarna bodde i kåkstäderna” med tänkvärda råd för Ekonomisk och finansiell sanering.
Mendonça ger läsaren en inblick i Angolas historia och svårigheter att bygga ett demokratiskt samhälle. Han nämner ett flertal av Angolas kulturpersonligheter och man vill gå vidare och lära känna det angolanska folket.
