– Som specialist skulle jag nog säga att det låter ännu mer otroligt att något ska hända om man säger att det inte kan uteslutas, säger Tom Britton, som är professor i matematik och expert på sannolikhetslära.

Oppositionen rasade när Dagens Nyheter härom dagen avslöjade att UD i sina direktiv till svenska ambassader håller fast vid den gamla formuleringen att ett väpnat angrepp mot Sverige är ”osannolikt”. Kritiken blev inte mindre när statsminister Stefan Löfven upprepade formuleringen i sitt tal vid konferensen Folk och försvar i Sälen.

En enig försvarsberedning hade ju enats om formuleringen ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”. Av skrivningarna i Försvarsberedningens betänkande framgick klart och tydligt att politikerna anser att hoten mot Sverige ökat. Formuleringen var alltså menad som en skärpning.

Problemet är bara att det sannolikt är ännu osannolikare att något ska hända om man använder formuleringen ”kan inte uteslutas” jämfört med om man säger att det är ”osannolikt”. Det är inte många saker som helt kan uteslutas.

– Det är inte självklart att man skärpt det när man gått över till kan inte uteslutas. Samtidigt spänner man över ett bredare spektrum av möjligheter. Om det är 50 procents chans att något ska hända, så kan man ju inte utesluta det. Men inte heller om det är två procents chans, medan osannlikt kanske innebär fem procents chans, säger Britton.

– Spontant skulle jag nog säga att jag håller med. Om något är osannolikt så kan det ju hända, men om det inte kan uteslutas så talar vi matematiskt om en mindre möjlighet, säger Björn Melander, som är professor i svenska språket vid Uppsala universitet.

– Men de här uttrycken har inte en så specifik betydelse i allmänspråket. Vi får nog leva med att de har en lite vag innebörd. Det hänger väldigt mycket på sammanhanget, säger han.

Sannolikt reder Försvarsberedningen ut saken när den i nästa betänkande ska göra en säkerhetspolitisk analys. Det kan i alla fall inte uteslutas.