Hans Lind, regionchef för biståndsorganisationen We Effect, arbetar med 5,2 miljoner bönder i kooperativ i Kenya, Uganda och Tanzania, och säger att armélarven hamnat högt på agendan.

– Först var det torka i vintras. När regnet kom och det börjar ta sig, då kommer det här i stället, berättar han.

Armélarven är i sin vuxna form en mal, som kan flyga tio mil under en vindstilla natt, ännu längre i medvind, och förökar sig fort. Honan föredrar att lägga sina ägg på majsplantan. Den lever egentligen i Syd- och Nordamerika, men upptäcktes i centrala Afrika förra året. Sedan dess har spridningen gått i raketfart.

– Den har inte upptäckts norr om Sahara än, men det kan bara vara en tidsfråga innan några malar förs med vinden till habitat där den kan överleva, som Spanien eller Italien, säger Allan Hruska vid FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Chockerande för bönder

Majs är en av regionens viktigaste grödor, som odlas på över 25 miljoner hektar. Den överväldigande majoriteten odlas av tiotals miljoner småskaliga bönder, enligt FAO.

– När larven kläcks letar den sig direkt till majsplantans mitt där den börjar äta och växa. Det senare stadiet kan ställa till signifikant skada på löven. Det blir nästan chockerande för bönderna, som aldrig sett något liknande tidigare, säger Hruska.

Hans Lind säger att ryktesspridning spär på oron, och att alla bönder säger sig känna någon som fått hela sin skörd förstörd, även om sådana påståenden ofta är överdrivna.

Det positiva är att alla är medvetna om skadedjuret, men osäkerheten om hur den ska bekämpas är större. Där kan kooperationsformen vara en lösning, då man kan lära sig av varandra eller gemensamt ta hjälp av en agronom, anser Lind.

Riskabelt med bekämpningsmedel

Flera länder har reagerat med att dela ut bekämpningsmedel. Malawi, som nyligen förklarade katastroftillstånd i stora delar av landet till följd av skadedjursangreppet, planerar att anskaffa 400 000 liter. Allan Hruska ser det som en riskabel väg.

– De flesta bönderna använder nästan inga bekämpningsmedel i dag. Dels för att de inte behöver, dels för att de inte har råd, säger han.

FAO vill undvika att bönderna blir beroende av kostsamma och potentiellt giftiga medel, för även om plantorna ser skadade ut, är det inte säkert att effekten på skörden blir så allvarlig, enligt Hruska.

– Skadan är indirekt, det är vanligtvis inte direkt på majskolven, utan på löven som påverkar fotosyntesen. Många studier i Amerika tyder på minskningar på omkring 10–20 procent. Det är i sig allvarligt, men inte katastrofalt.

Ägg krossas

I stället förordar FN-organet information. Ett enkelt sätt att minska problemet är att manuellt klämma sönder de nylagda äggsamlingarna. I Kenya har ungdomar anställts för att ge sig ut på fälten för att döda insekterna.

– Det låter primitivt, men det är oftast små fält. Att krossa äggsamlingarna är effektivt, för varje kan innehålla 100 ägg, säger Hruska.

Det finns också olika sätt att utnyttja naturligt förekommande djur och växter för att minska skadeverkan. FAO planerar att skala upp insatserna för att hjälpa bönderna, i samarbete med olika partnerorganisationer och de drabbade länder, och olika forskningsprojekt är i gång.

– Armélarven är ett problem, men det finns lösningar, säger han.

Källor: Centre for Agriculture and Bioscience International, FAO