Stockholm ligger på andra plats bland Sveriges kommuner sett till den totala installerade effekten från solceller: 4 294 kilowatt, enbart efter Linköping med en total effekt på 4 714 kW. Men ser man till effekt per invånare så är resultatet desto dystrare: 4,6 watt och en total placering på 205e plats i solcellstoppen, en lista som hämtar sina uppgifter från Energimyndigheten. På plats ett ligger Ödeshög, med 72,6 watt per person.

Förklaringarna till dessa siffror är förstås många, men intresset för solceller verkar öka, det ser man inte minst på länsstyrelsen. Från starten år 2009 har antalet beslut om solcellsstöd i Stockholms län kommit upp i 1 047. Men det väntas öka dramatiskt nästa år. I kö just nu ligger närmare 600 ansökningar.

– Vi får in ansökningar varje dag, säger handläggare Anne-Jeanette Johansson.

Bakgrunden är att regeringen nyligen beslutade att höja solcellsstödet för privatpersoner och företag som installerar solceller. Alla beslut som tas efter den första januari innebär att den sökande kan få tillbaka 30 procent av kostnaderna, istället för tidigare 20 procent. Man ska även se över själva ansökningsprocessen så att det ska bli enklare att söka. Totalt satsar regeringen 900 miljoner per år på detta under perioden 2018–2020.

– Intresset kommer att öka, det gör det alltid när bidrag höjs. Och intresset är högt även med nuvarande bidragsnivå, säger Alvar Palm, projektledare för ett nationellt projekt för kommunernas klimat- och energirådgivare, som under 2017 satsat på en mer direkt informationskampanj om solel på villatak. Med hjälp av seminarier och direkt rådgivning har en rad villaägare fått information om förutsättningarna för solel.

– Det är en god ekonomisk investering med låg risk. Det funkar på de allra flesta tak så länge det inte är skugga, säger Alvar Palm.

I Stockholm har tolv seminarier ägt rum under året, och planen är att fortsätta även nästa år, med fokus på bostadsrättsföreningar och småföretag. Forskning har visat att denna typ av informationsinsatser brukar ha effekt och man har sett att många fördomar om solel har kunnat bemötas under seminarierna.

– Det vanligaste är väl att det skulle vara dåligt att satsa på solel i Sverige då det är för lite sol, men så är det inte riktigt. Visst, det är mindre sol här, men inte så mycket mindre sol. Dessutom är låga temperaturer en fördel, så på det stora hela blir det inte en jättestor skillnad, säger Alvar Palm.

Riktat till villaägare

Villaägarna är kanske den grupp som bäst kan driva solcellsmarknaden framåt. För dem finns flera sätt att hitta vägledning. Bland annat är Stockholms solkarta uppdaterad och gäller nu i alla länets kommuner. Där kan du se olika byggnaders lämplighet för solel och dessutom kan man se hur mycket solel som produceras på olika platser i realtid.

I somras lanserades sajten Solcellskollen.se, som också riktar in sig på villaägare. Tanken är att göra det lättare för privatpersoner över hela Sverige att ta steget att installera solceller på sitt tak. Grundarna, tre ingenjörer från Chalmers, tyckte helt enkelt att kunskapsskillnaderna mellan företagarna och konsumenterna var för stor och att det behövdes en neutral sajt som hjälper konsumenterna i sina val. Genom att fylla i några uppgifter kan vem som helst räkna på sina egna möjligheter för solel och hitta lokala leverantörer. Och fem månader efter start verkar sajten fylla sin funktion.

– Privatpersoner använder sajten och det är ju det ultimata målet. Det har också satts upp några anläggningar och flertalet är just nu inne i systemet. Det kan vara en relativt lång process med att ta in offerter och övertyga alla i familjen att det är en bra idé, säger Erik Wallnér, en av grundarna.

”Det funkar på de allra flesta tak så länge det inte är skugga.”

Mer solel i Västberga

Också privata och kommunala aktörer som satsar på solenergi börjar bli många. I Västberga vill man bli den solelstätaste stadsdelen i Stockholm år 2020 och där har energibolag, lokala företag och kommunen inlett ett samarbete.

– Från kommunens sida planerar vi att bygga en sporthall med solel på taket och vi kommer att mötas för att diskutera samarbetet under våren. Vi funderar också på om vi kanske ska utmana andra stadsdelar, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd i Stockholms stad.

Hon berättar att man just nu inventerar vilka tak i kommunen som skulle passa för solceller, ett steg i riktningen mot att uppfylla målet att tio procent av kommunens elanvändning ska komma från solen år 2040.

– För att klara det så behövs ungefär 70 procent av den ytan som passar för solel, säger hon.

Man har även tittat på alternativ för att bygga en solcellspark, men kommit fram till att det inte finns lämplig mark i Stockholm.

– Alternativet skulle vara att köpa upp mark någon annanstans eller att köpa in sig i något. Det har vi tittat på, säger Katarina Luhr.

Och det finns olika sätt att använda solceller. Ett exempel är Järfälla kommun som är först ut i Sverige med att upphandla solceller som en tjänst. Emanuel Olofsson, driftschef i Järfälla kommun, förklarar i ett pressmeddelande att de såg andra vägar att gå än att själva äga solcellerna:

– Upphandlingen med PPA (Power purchase agreement) innebär att vår förvaltning inte behöver lägga ner resurser på drift och monitorering av anläggningarna. Istället får vi ett fast pris per levererad kilowattimme som är lägre än priset som vi betalar för el från nätet.

”Från kommunens sida planerar vi att bygga en sporthall med solel på taket och vi kommer att mötas för att diskutera samarbetet under våren.”