På runt ett 30-tal platser har Stockholms stad grävt dammar de senaste tio åren för att grodorna ska bli fler. Det har fungerat, grodorna har trivts och förökat sig. Nu är två nya dammar på gång. En i Rågsved, som betalas med pengar som ska kompensera för ingrepp i naturen i samband med nya bostäder på Säterhöjden. En annan damm planeras i Vinterviken.

Förutom att hjälpa grodorna vill staden göda stockholmares nyfikenhet på naturen.

– Vi väljer publika platser för att väcka intresse. Det är ett sätt att göra det lite närmare till naturen för stadens människor. Inte minst har vi mängder av skolklasser på besök, säger Oliver Karlöf på idrottsförvaltningen som arbetar med projektet.

Dammarna är ett sätt att möta groddjurens största problem i staden – bristen på livsmiljöer.

– Nu byggs det mer än på länge i Stockholm, så de platser där det går att anlägga groddammar måste man snabbt lägga vantarna på, säger Oliver Karlöf.

Vissa arter behöver extra hjälp på traven för att överleva i staden. Dit hör den större vattensalamandern som är hotad i Stockholmsområdet. Inom ramen för projektet har man därför genomfört lyckade utplanteringar i några av dammarna.

När förvaltningen bestämt var dammarna ska ligga har man utgått från vad man vet om grodornas och salamandrarnas spridningsvägar. För att undvika att grodor blir överkörda har också passager byggts där grodorna kan ta sig under bilvägen.

– Vi vill att djuren ska kunna röra sig mellan både de grävda dammarna och platser där de lever naturligt, säger Oliver Karlöf.