Minst tolv ensamkommande ungdomar tog sina liv i Sverige 2017 – men ingen myndighet har överblick. Det visar en ny rapport från Karolinska institutet.
Ingen för statistik över personer utan svenskt personnummer som tar sina liv i Sverige. Därför har tre forskare på Karolinska institutet genomfört en kartläggning. Resultatet visar att självmordsrisken för ensamkommande unga är runt nio gånger så hög som för jämnåriga som vuxit upp i Sverige.
Elisabet Rundqvist i #vistårinteut har bidragit med uppgifter till forskarna. Hon menar att dödstalen hade varit betydligt högre utan stora insatser från frivilliga, inte minst av dem som öppnat sina hem för ensamkommande.
– Det finns familjer som passar sina ungdomar dygnet runt för att de inte ska ta sina liv, säger hon.
Unga som bor på boenden har inte alltid någon som ser hur de mår. Ofta blir då larmsignaler på sociala medier avgörande för att hålla ungdomen vid liv.
– Vi har uppbådat folk som sprungit längs järnvägsspår och på broar för att hindra ungdomar från självmord, säger Elisabet Rundqvist.
Den hjälp som finns att få i psykiatrin är långt ifrån tillräcklig.
– Den avancerade vården är begränsad till dem med svenskt personnummer. Man kan bli inlagd på psyket, men sen skrivs man ut efter några dagar.