Jordens framtid ska bli en het valfråga. Det är förhoppningen när Klimatriksdagen ska rösta fram de bästa av 255 förslag för hur klimatet ska räddas. I högen av motioner samsas nya tekniksatsningar med mer kontroversiella förslag som slopat flerbarnstillägg för att minska barnafödandet.
Den första helgen i maj strömmar klimatengagerade människor till Stockholms universitet för att ta del av seminarier och debatter.
Medlemmar i Klimatriksdagen kan liksom delegaterna på plats delta i en digital omröstning. I den ska de tolv bästa förslagen för att hejda klimatförändringarna vaskas fram. Dessa ska sedan lämnas över till riksdagspartierna.
– Det kommer att vara viktiga inspel till politikerna, säger Karin Sundby, ordförande för Klimatriksdagen.
Ambitionen är att klimatet ska ta större plats i den politiska debatt där lag och ordning nu dominerar.
– Om vi inte bäddar för en frisk planet kan vi inte prata om trygghet och säkerhet. Vi vill att samtliga partier ska prata klimat, säger Karin Sundby.
I motionsfloden finns välbekanta teman i klimatdebatten: högre skatt på flyg, kött och bensin, satsningar på solceller och cykelbanor, skydd av skog, stöd till vätgas och annan ny teknik.
Enskedebon Ola Gabrielson hör till dem som vill lyfta på nya stenar. Under rubriken ”klimatanpassa barnbidraget” har han formulerat ett förslag som redan väckt känslor. Barnbidraget ska begränsas till endast ett eller två barn och flerbarnstillägget ska slopas, enligt hans motion.
– Stödet till barnfamiljer är i grunden bra. Men att ha ett system som ger människor mer och mer pengar ju fler barn de har tycker jag inte är rätt signal, säger Ola Gabrielson.
Överbefolkning är ett begrepp som ofta förknippas med fattigare delar av världen. Men enligt Ola Gabrielson är det precis tvärtom om man ser till hur människors konsumtion påverkar jorden.
– De tio rikaste procenten står för mer än hälften av världens utsläpp. Om det är någonstans vi ska minska befolkningen så är det i vår del av världen.
Han har förståelse för att idén inte faller alla på läppen. En del har känt dåliga vibbar av att rasister fört fram liknande förslag, med argument i stil med att ”invandrare föder många barn och utnyttjar välfärdssystemet”. Själv ser Ola Gabrielson en risk med att hans förslag gör barnafödande till en klassfråga där bara de rika har råd med många barn.
Men tanken att vi gör gott genom att sätta barn till världen måste utmanas, tycker han. Att det finns historiska rötter i det socialdemokratiska folkhemsprojektet gör det extra svårt, tror han.
1934 skrev Alva och Gunnar Myrdal debattboken Kris i befolkningsfrågan och drev tesen att fler barn måste födas för att försörja en befolkning som blir allt äldre. En rad reformer som skulle underlätta för den som skaffar barn föreslogs, däribland barnbidrag.
– Det blev en slags medborgerlig plikt att föröka sig. Det ska det inte vara, det ska vara ett fritt val, säger Ola Gabrielson.
Flera av motionerna till klimatriksdagen har tunga miljöorganisationer i ryggen. Naturskyddsföreningens energiexpert Johanna Lakso är en av författarna bakom förslaget att under nästa mandatperiod besluta om ett stoppdatum för fossila bränslen.
– Flera av de investeringar vi ser nu binder fast oss i ett fossilberoende. Sådana beslut skulle kanske inte fattas om vi hade ett stoppdatum, säger hon.
Dit hör satsningar på fossilgas, menar Johanna Lakso. Inom kort väntas exempelvis planerna på en ny terminal för flytande naturgas i Göteborgs hamn landa på regeringens bord.
Redan i fjol klubbade riksdagen målet att Sverige ska vara koldioxidneutralt till 2045. Då omfattas alla typer av utsläpp och ett stopp för fossila bränslen skulle kunna ses som ett delmål. Redan inom tio år menar Johanna Lakso att olja, kol och gas måste bort för att målen i Parisavtalet ska vara inom räckhåll.
– Det skulle vara ett steg mot nollutsläpp av koldioxid, säger hon.
