I flera tusen år har människor byggt hus med växtbeklädda tak. De äldsta exemplen kommer från Mellanöstern och civilisationerna Mesopotamien och Babylon. I Skandinavien har gröna tak genom historien varit populära mest på grund av sin förmåga att isolera mot kyla. Under vikingatiden valde många att lägga tak med torv- och gräs-lager. Men de gröna takytor som kröner hus i Stockholm i dag skiljer sig på flera sätt från sina historiska föregångare.

– I jämförelse med äldre gröna tak är de som tillverkas nu bättre på att binda vatten. Dessutom får vass- och torvtak inte byggas i städerna på grund av brandrisk, berättar Bengt-Erik Karlberg, vd för företaget Vegtech som sedan 1990-talet är inriktat på lösningar för gröna tak.

De flesta gröna tak som installeras i Stockholm i dag domineras istället av sedum, en sorts lättskött fetknoppsväxt. Under de senaste decennierna har metoderna för att installera gröna tak både moderniserats och förbättrats. 

Tak en outnyttjad yta

Forskning om växtbeklädda tak tog ordentlig fart under 1960-talet i de tyskspråkiga delarna av Europa. Två årtionden senare byggdes Hundertwasserhaus i Österrikes huvudstad Wien. Det ikoniska Hundertwasserhaus har förutom ett växtbeklätt tak också plantor som växer ut genom fönster och längs fasaden och är än i dag ett av de mest kända husen med ett grönt tak. Intresset för miljösmarta lösningar ökade successivt på kontinenten och på 1980-talet fanns över en miljon kvadratmeter gröna tak i Tyskland. Den siffran tiodubblades sedan på några år. Även i Sverige har intresset vuxit med tiden.

– På 90-talet var vi nästan ensamma i branschen och jag har hört berättelser om hur skeptiska människor var mot gröna tak då. Arkitekter var också misstänksamma och trodde att tekniken kunde orsaka fuktskador, säger Bengt-Erik Karlberg.

Men de senaste åren har efterfrågan på gröna tak i Sverige exploderat, särskilt i Stockholm och landets andra större städer. Plötsligt vill alla ha ett grönt tak. Bengt-Erik Karlberg berättar att pendeln har svängt i den mån att Vegtech ibland tvingas säga nej till projekt. 

– Vi säljer mer gröna tak per år än vad vi sålde totalt under hela 1900-talet. Nu är det snarare vi som får bromsa och ställa oss frågan: kan man verkligen rent tekniskt bygga ett grönt tak här?

Anledningen till att gröna tak är en lockande lösning i stadsmiljöer beror på dess positiva miljöegenskaper. När allt fler flyttar från landsbygd till stad och invånarantalet växer ökar också problem med dålig luft, höga bullernivåer, avfall, avloppsvatten och utsläpp av växthusgaser. En bidragande faktor till många miljöproblem i städer är den stora mängden hårdgjorda ytor som byggs. När grönytor blir mindre och färre måste vatten som tidigare absorberats av marken tas omhand på andra sätt. En stor del av regn- och smältvatten i en stad kommer från taken.

– Tak är en stor outnyttjad yta och att plantera växter på dem är ett sätt att hantera stora regnmängder med hjälp av grönska. Det blir dessutom en trevligare och tystare stad, säger Katarina Luhr, miljöborgarråd (MP) i Stockholm.

År  2017 lanserade Stockholm stad satsningen Grönare Stockholm där fokus ligger på miljösmarta lösningar, bland annat gröna tak. Katarina Luhr berättar att Grönare Stockholm startades på grund av brist på samordning om frågor som gällde grönområden i Stockholm. 

– Det byggs jättemycket i Stockholm vilket skapar ett större behov av att planera och utveckla stadens olika grönytor. Vi märkte att det var mycket fokus på enskilda grönområden men ingen som riktigt såg helheten. Det behövdes en överblick och möjlighet att titta framåt. Går det att förstärka naturen samtidigt som vi bygger? undrar hon.

”Går det att förstärka naturen samtidigt som vi bygger?”

Fokus på ytterområden

Grönare Stockholm omfattar hela Stockholms stad, men den ekonomiska satsningen har fokus på stadens ytterområden. Anledningen är att markaffärer i utkanterna av Stockholm generellt sett är mindre lönsamma, vilket gör att det inte finns lika mycket pengar att satsa på gröna lösningar där. Stockholms stad har därför startat en fond som fördelar pengar till de områden som är i behov av det. Dessutom har Stockholms stad infört ett poängsystem kallat Grönytefaktor som alla som köper mark i Stockholm berörs av. Systemet beräknar hur mycket gröna värden som tillförs ett område när spaden sätts i marken för ett nybygge. Även från politiskt håll är den allt mer positiva inställningen till gröna lösningar tydlig.

–  Jag tror att förståelsen för nyttan av gröna tak har ökat rejält i jämförelse med för 20 år sedan. Då tyckte vissa att gröna tak inte passade in och att det var en miljörörelsegrej. Nu planterar många för mervärdet och ser det som en del av en  trevlig stadsmiljö, säger Katarina Luhr. 

Hon hoppas att projektet Grönare Stockholm ska leda till att människor som åker runt i staden ska kunna se synliga effekter och tänka ”här har någon tänkt till”. Arbetet som görs i Grönare Stockholm är till viss del projekt som redan innan efterfrågats på olika nivåer.

Företaget Vegtech har sitt huvudkontor i Vislanda i Småland och är Nordens största odlare av gröna tak. All odling sker i Småland men leveranser går till Stockholm varje vecka. De gröna taken kan hamna på exempelvis skolor, bibliotek eller i rondeller. Vegtechs vd Bengt-Erik Karlberg är positiv till ökade politiska initiativ.

– Kommunerna har blivit duktiga på att kräva gröna lösningar vid byggen. Gröna tak är en produkt med samhällsnytta och det är bra att politikerna allt mer kräver det. I takt med att städer förtätas blir de gröna lungorna viktigare, säger han.

Men trots de många fördelarna med gröna tak – som att minska avrinningen av dagvatten, ta upp luftföroreningar, dämpa buller, sänka temperaturen, fungera som hem för växter och djur och förlänga livslängden på det underliggande taket – finns också baksidor. 

– Ett grönt tak väger rätt mycket, vilket kan vara en nackdel. Det lättaste taket väger ungefär 50 kilo per kvadratmeter och ibland byggs hus så ekonomiskt att byggnaden inte klarar vikten. Äldre byggnader har heller inte alltid förutsättningarna som krävs, till exempel en passande lutning på taket, säger Bengt-Erik Karlberg.

Ett grönt tak måste vara tåligt. Vinden kyler, solen torkar ut och vintertid blir det kallt. Men hos Vegtech sker ingen plantförädling.

– De tuffaste plantorna överlever. Vi använder bara svenska örter som redan finns i landet. Med ett grönt tak kan man följa årstidernas växlingar på ett helt annat sätt, även i staden, säger Bengt-Erik Karlberg.

Men att anlägga ett grönt tak kan också vara ett sätt att få in biologisk mångfald i staden och hjälpa fridlysta växter på traven. Så är fallet vid Stockholm hamnars terminalbyggnad i Ropsten där den hotade arten spetsfingerört har gynnats efter installationen av ett grönt tak på terminalen. 

Subventioner till tyska tak

I Tyskland fortsätter utvecklingen av gröna tak i rask takt, mycket tack vare politiska initiativ och statliga subventioner. I städer som Bonn, Köln och Mannheim har avgifterna för dagvatten sjunkit rejält sedan allt fler gröna tak anlagts. Men också utanför Europa har bygget av gröna tak tagit fart. Bland annat i Tokyo där nu en särskild lag kräver gröna tak på privata byggnader som är större än 1000 kvadratmeter och i offentliga byggnader som är större än 250 kvadratmeter. I Sverige finns ännu inga politiska styrningar av det slaget, men tankar finns om att i framtiden skapa tydligare riktlinjer. 

– Vi funderar just nu på om det från politiskt håll går att peka ut på vilka byggnader gröna tak som skulle göra störst nytta. Där det till exempel är störst risk för översvämningar. Olika typer av gröna insatser kan ju passa på olika ställen, säger Katarina Luhr. 

Det oklart hur Stockholm står sig i satsningar på gröna tak i förhållande till andra nordiska huvudstäder, men både Katarina Luhr och Bengt-Erik Karlberg framhåller annars Malmö som en stad i framkant när det gäller gröna taklösningar. De ser positivt på framtiden.

– Jag tror att gröna tak kommer att bli viktigt framöver. Inte bara för att det är snyggt utan för att det spelar roll. 

I framtiden tror Bengt-Erik Karlberg att vi kommer att få se mer standardmässiga byggtekniker för gröna tak och mer varierade system. Dessutom tror han att taken kommer att kunna göras tjockare och med andra örter som skulle kunna ge en mer varierad vegetation.

Om du får välja ett hus i Sverige som du skulle vilja lägga ett grönt tak på, vilket skulle det vara?

– Det måste väl bli stadshuset i Stockholm, säger Bengt-Erik Karlberg.