Liberalernas partiledare vill höja kraven på elever snarare än att sänka dem.

– Ska vi lyfta resultaten, vilket är helt avgörande för Sveriges framtid, går det inte utan att eleverna anstränger sig, säger Jan Björklund till TT. Det är klart att elever på högskoleförberedande program emellanåt känner en press. Det behöver inte vara dåligt. Att man har höga krav leder till att eleverna koncentrerar sig, lägger ner mer tid och dataspelen åt sidan.

Regeringen motiverar ändringen med att lärare är pressade och elever stressade.

– Lärarna bör befrias från byråkratiska arbetsuppgifter, inte från viktiga inslag i undervisningen, anser Björklund. Han tycker att det är märkligt att vissa skolor ska kunna göra proven medan andra väljer bort dem.

– Vitsen med nationella prov är att alla gör dem, det är därför de kallas nationella.

Om en alliansregering tillträder nästa höst bedömer Björklund att beslutet kommer att rivas upp.

Ändringen kommer att minska lärarnas arbetsbörda, enligt Anna Ekström.

– Jan Björklund har en förmåga att kalla allt som han själv inte har kommit på för flum, säger hon.

Kraven sänks inte, däremot får lärare tid till sina elever, anser Ekström. Hon provoceras av att Jan Björklund ”förringar” att många gymnasieelever mår dåligt.

– Jag tycker självklart att elever ska lära sig mycket, det är det vi har gymnasiet till, men det är också fullt rimligt att de är lyckliga under sin gymnasietid.

Lärarnas Riksförbund (LR) är överlag positivt till nationella prov, men välkomnar att systemet ses över.

– Det är bättre att fokusera på färre prov med tydligare ankare i betygsättningen, säger Åsa Fahlén, ordförande i LR, med en brasklapp för att vissa skolor konsekvent kan välja bort prov.

Hon hoppas att digitalisering, och möjlighet att ta in externa provrättare, kan lätta lärarnas administrativa arbetsbörda.

– Ofta hinner de inte prata, förklara eller stötta, vilket blir en osäkerhet och orsakar stress. Mycket av det skulle minska om lärare hade mer tid för varje elev.