Den tasmanska pungvargen var dömd att gå under långt innan den föll offer för människans rovjakt. Det hävdar australiska vetenskapsmän, som med hjälp av dna-sekvensering visar att pungdjurets genetiska hälsa var dålig redan tiotusentals år före det till sist utrotades på 1930-talet.
Pungvargen var en gång i tiden spridd över hela den australiska kontinenten, men försvann från fastlandet för omkring 3 000 år sedan, sannolikt till följd av torka. Därefter bebodde den ön Tasmanien, där den sista individen dog i fångenskap på en djurpark 1936.
Närmast besläktad är pungvargen med den tasmanske djävulen, även kallad pungdjävulen, ett köttätande pungdjur som enbart lever i Tasmanien.
