Korallrev i Karibien drabbades hårt av höstens kraftiga
orkaner, som anses vara en effekt av klimatförändringarna. Kraftiga vågor slog sönder koraller och begravde dem
under sand. Forskningsprojekt har förstörts samtidigt som rev över hela regionen är i akut behov av radikala åtgärder.

Attackerna från de kraftiga vågorna kom då korallerna redan befinner sig i ett känsligt läge, efter att korallreven de senaste decennierna stressats hårt av överfiske, utsläpp, global uppvärmning och andra hot.

– Irma gick rakt på oss och Maria sopade rent två veckor senare, säger Tadzio Bevoets, marinbiolog och direktör för Nature Foundations marina forskningsstation i Saint Martin.

– Efter flera dyk uppskattar vi att mellan 30 och 50 procent har dött eller är på väg att dö.

Korallreven skyddar bland annat kustlinjer genom att bryta ner havsvågorna och forskning visar att upp emot 40 miljoner människor i den karibiska ö-världen, Mellanamerika och sydöstra USA är beroende av reven.

Innan de kraftiga orkanerna drog fram har hälften av Karibiens korallrev dött under de senaste decennierna. Detta enligt den hittills största forskningsstudien Status and trends of caribbean coral reefs 1970–2012 som publicerades för tre år sedan. Studien menar att det krävs radikala insatser för att vända trenden med överfiske, utsläpp av koldioxid och från kustnära bebyggelse, industrier och växande turism. Görs inte detta kommer reven att ersättas av sjögräsängar som inte kan hålla emot när vågorna kommer in mot kusterna.

 

”Korallerna tål en viss mängd våg-
energi, men vid en viss gräns går de sönder.”

Peter Gayle, vetenskaplig chef för Discovery Bay Marine forskningslaboratorium. Foto: Privat

Korallerna behöver vara i bra form för att möta orkaner och värmeböljor. Friska och motståndskraftiga har de genom historien återhämtat sig efter lagom kraftiga och lagom ofta återkommande orkaner. Då har orkanerna hjälpt korallerna att föröka sig. Även nu, när korallerna på många håll inte tål värmeböljor så bra, kan orkanerna hjälpa korallerna genom att kyla ned vattnet.

Men orkanerna får inte vara för kraftiga eller komma för ofta. Då slås korallerna i spillror eller dör när det nödvändiga ekosystemet, med bland annat alger, olika ryggradslösa djur och fiskar, bryts upp.

Tadzio Bervoets vid Nature foundation på Saint Martin tror det kan ta några månader för reven innanför centrets skyddsområde att återhämta sig.

– Det hänger på hur motståndskraftiga korallerna är. Men utanför, där de utsätts för överfiske och utsläpp, kan det ta decennier att få dem tillbaka. Vi vet mer när vi hunnit studerat ekosystemen närmare, säger Tadzio Bervoets.

Förstörd forskning

Centrets byggnader och båtar klarade sig bra. Men flera pågående forskningsprojekt har gått förlorade. I ett av dem har centret, med stöd från EU, försökt stärka koralltyperna Elkhorn och Staghorn. I ett annat projekt hade man på nio stegar planterat 255 yngel av växande koraller. Stegarna ligger nu sönderbrutna på botten och dykarna har endast hittat två av de 255 ynglen.

Man har också studerat näringstillförseln till trumpetsnäckor som skyddar korallreven genom att äta upp sjöstjärnor.

Forskningsinstrument och uppmärkta trumpetsnäckor har gått förlorade och stora mängder sjögräs och unga trumpetsnäckor slitits loss eller dödats av de kraftiga vågorna. Centret har också dokumenterat beståndet av hajar, som är mycket viktiga för fiskbeståndets balans vid reven. Med hjälp av åtta ljudförstärkare följde man hajarnas rörelser. Samtliga förstärkare är borta.

– Vi är nu i stort behov av donationer för att komma igång med forskningen igen, säger Tadzio Bervoets.

Ökad orkanfrekvens

Nordväst om Saint Martin, drabbades Jamaica den här gången inte av orkanerna. Där är den erfarne dykaren och korallrevsforskaren Peter Gayle vetenskaplig chef för Discovery Bay Marine forskningslaboratorium, som är knutet till University of West Indies.

– Många anser att orkanerna är en av flera effekter av klimatförändringarna. Med tanke på vad som hänt vid tidigare kraftiga orkaner räknar jag med att vi får höra att koraller är allvarligt skadade där orkanerna drog fram.

– Korallerna tål en viss mängd vågenergi, men vid en viss gräns går de sönder. Vissa arter, exempelvis branching corals trivs med ganska starka vågor, men om vågorna blir för stora bryts de isär, säger Peter Gayle.

Han berättar att en del av korallerna kan behålla sitt fäste i botten och växa upp på nytt. Men att ingenting överlever om vågorna är för starka. 1980 träffade den kraftiga orkanen Allen Jamaicas norra kust med tolv meter höga vågor. Innan den kom fanns på 18 meters djup vackra trädgårdar med Elkhorn och Staghorn koraller. De flesta slogs sönder av orkanen, och liggandes platt på botten drabbades de av nedskräpning, sand och alger och åts upp av sniglar och andra rovdjur.

 

”Det var tufft att se dem så, bleka. Men många strukturer såg bra ut, vilket gjorde oss glada.”

Jack Fishman, konserveringskoordinator vid Rainbow reef dive center i Key Largo, Florida. Foto: Privat

– Allt förstördes inte, men skadorna var omfattande och varade länge, säger Peter Gayle.

Han säger att stormar av kategori ett och två förstör en del koraller, men att många förblir intakta. Men vid orkaner av kategori fyra eller fem dödar vågorna korallerna när de slår sönder dem i småbitar.

– En del koraller, som hjärnkorallerna, slås inte sönder så lätt. Men de skadas i stället av all sand som sköljs över dem. För dem är det som att bli överdragna av ett grovt sandpapper.

Ju större vågorna är, desto djupare vid reven träffar de korallerna. Efter orkanen 1980 såg dykarna skador så långt ned som på 25 till 30 meters djup. Vissa rev ändrade utseende helt.

Trots att reven var i förhållandevis bra skick på den tiden återhämtade de sig sakta. Tills orkanen Gilbert kom åtta år senare.

– Den förstörde i stort sett all återhämtning som skett under åtta år. Så det har stor betydelse hur tätt de kommer. Och nu har de kommit med bara några veckors mellanrum.

Skyddsområden

Peter Gayle är glad över att orkanerna den här gången inte valde vägen över Jamaica och säger att deras rev sakta växer till sig. I flera av landets marina skyddsområden har beståndet av de viktiga papegojfiskarna ökat och sjöborrar, som skapar utrymme för korallembryon att växa till sig, håller på att återvända efter en stor massutrotning över hela Karibien i början av 1980-talet.

Han deltog i den stora tidigare nämnda studien och håller med huvudförfattaren, professor Jeremy Jackson, att läget är allvarligt. Jackson har talat om att reven riskerar att vara borta inom ett par-tre decennier om inte akuta insatser sätts in i varje land. Peter Gayle är något mer optimistiskt.

 

”Det har stor betydelse hur tätt de [orkanerna] kommer. Och nu har de kommit med bara några veckors mellanrum.”

– Visst är läget allvarligt. Men jag vill inte sätta något årtal när allt är borta om vi inte lyckas vända den nuvarande trenden. Jag är ganska hoppfull att vi lyckas expandera våra skyddsområden, säger Peter Gayle.

Runt om i Karibien utförs mycket arbete för att hjälpa korallerna och att vissa länder, exempelvis Dominikanska Republiken, har förbjudit kommersiellt fiske av papegojfiskar.

– Att de låtit papegojfiskarna vara gör att deras rev förmodligen är i bättre skick än våra, säger Peter Gayle.

”Ser inte ut som vanligt”

Längre norrut, vid Key West i Florida, hade orkanen Irma lugnat sig något, men klassades fortfarande i kategori fyra. Där visste inte dykare vad som väntade dem när de gav sig ut efter orkanen. Jack Fishman, en ung man i början av sin karriär, är konserveringskoordinator vid ett dykcenter.

– En del koraller hade brutits sönder, men var kvar på sin plats. Några hade flyttats. Men framför allt låg de öppna eftersom sand och alger hade svepts iväg.

– Det var tufft att se dem så bleka. Men många strukturer såg bra ut, vilket gjorde oss glada.

Sedan hände något oväntat. Han säger att efter bara några dagar var sandstrukturer vid reven tillbaka, och att alger och papegojfiskar hade börjat återvända.

– Det såg ut som om reven var på väg mot ett mer normalt tillstånd, och det blev ännu bättre efter ett par veckor. Men det ser förstås inte ut som vanligt, säger Jack Fishman.

– Nu är det väldigt viktigt att ingen rör vid korallerna så att algerna kan växa till sig.

”Måste stärka reven”

I de södra delarna av Karibien brukar öarna inte drabbas av orkaner, då länderna där ligger under det så kallade orkanbältet. Det gjorde de inte den här gången heller. Men Trinidad och Tobago, som ligger strax utanför Venezuela, har under hösten fått starka vindar och kraftiga ihållande regn som lagt vägar och broar under vatten. Den marina forskningsstationen ERIC håller till på nordöstra delen av Tobago. Där, ett par mil från de turisttäta områdena är reven vid förhållandevis god hälsa.

– Inget är som för 30 år sedan när det var färgstarka koraller, fiskar och hajar överallt. Men under de senaste åren har vi inte sett någon försämring i den här delen av Tobago. Det ser värre ut i södra delen av ön där det är mer industri och fler turister, säger marinbiolog och dykinstruktör Neil Cook.

Tobagos koraller har klarat sig förhållandevis bra tack vara näringsrikt vatten från Orinocofloden i Sydamerika och för att de inte stressas så hårt av utsläpp och kemikalier eftersom befolkningen inte är så stor.

– Alla måste se upp nu. Klimatförändringarna har gjort att det som förr räknades som exceptionellt nu räknas som mer normalt. Vi kommer att få ännu fler stormar och vi vet inte vad som händer nästa gång. Vi måste göra vad vi kan för att stärka reven, säger Neil Cook.